Gästinlägg: Vad som hände när en pedofil öppnade sig för skolkuratorn
November 9, 2008 on 3:10 am | In Pedofili |Vi på Svensk sexualpolitik idag har i tidigare inlägg uppmanat personer med pedofil läggning att inte avslöja denna för terapeuter eller på annat vis söka ”vård”. Här är en sådan historia i Sverige och vilka konsekvenser det fick, detta är inte den enda historien vi känner till utan det finns flera. I Nicolais fall var det en skolkurator men vi känner till fall där vanliga psykologer kraftigt överreagerat vilket fått negativa konsekvenser.
Vi rekommenderar INGEN att söka stöd hos ”vården” för en läggning som inte är socialt accepterad (och då menar vi extra utsatta läggningar som zoofili, nekrofili och pedofili). Det kan ha långtgående konsekvenser för att inte tala om att det kan hamna i olika journaler och annat, så som löst skvaller om det hela sker på en mindre ort.
Fram till dess att ”vården” och samhället insett att inneha en viss läggning i sig inte är en mental störning (på pappret är det redan så, diagnostiska kriterier måste uppnås för att anses vara störd men bara det faktum att ”pedofil” finns medtagen har en normerande effekt och läggningen ses alltså som defakto störning även när den inte är det) eller behöver vara ett problem bör vi hålla den hemlig oavsett vilken läggning vi har.
Naturligtvis finns det alltid fall där vård kan behövas men då man söker vård måste man noga överväga detta (läggningen i sig är inte problemet utan snarare andra faktorer). Vi vet faktiskt inte vilket sorts samhälle vi kommer ha i framtiden och vilka konsekvenser att berätta kan komma att få.
Att vara dold är egentligen det främsta vapnet som finns idag, det ger samhället ett egenintresse i att upphöra med hysterin. Tag reda på först vad terapeuten, kuratorn eller psykologen anser om pedofiler, zoofiler eller nekrofiler, är de mentala störningar enligt dem? Om de anser dessa läggningar vara störningar är risken total att du kan bli felbehandlad eller åtminstone få en nedlåtande behandling som snarare går ut på att förinta din sexualitet (och terapeuten kommer se det som sin mission att rädda samhället från ”dig”, dvs din läggning).
Det finns heller inget diskrimineringsskydd att tala om för ovanstående grupper. Legaldefinitionen för sexuell läggning innefattar enbart heterofiler, homofiler och bifiler. Legaldefinitionen har dock endast juridisk betydelse, pedofili är likväl fortfarande en sexuell läggning i facklitteraturen som sexologisk litteratur.
Vad som egentligen behövs är någon sorts ”peer to peer” stödgrupp som specifikt och anonymt med sexpositiv utgångspunkt (alltså inte i RFSU’s regi eller andra etablerade nynormativa organisationer) hjälps åt och lär varandra att hantera samhällets stigmatisering och hysteriska attityd. För det är där problemet egentligen ligger, det har vi alla med stigmatiserade läggningar insikt om.
Inlägget är i längsta laget för en blogg, men mycket viktigt för att visa hur det är. Tag lärdom! Det är en sorglig historia som kan locka till tårar, de flesta av de med socialt utsatta läggningar vi varit i kontakt med har övervägt självmord eller rent av försökt. Det är alltså ett verkligt problem och stöd behövs.
Hur stor del av självmordsstatistiken utgörs egentligen av dessa grupper? Idag görs det bara studier på homofila och bifila individer, de är liksom riktiga människor…
![]()
—————————
För en tid sedan diskuterades på Alex blogg möjligheter och risker för pedofiler att söka professionellt stöd angående sin pedofili. Oberoende av denna diskussion, men ungefär vid samma tidpunkt skedde just detta som vi nu vill beskriva. Pedofilen Nicolai tog kontakt med skolans kurator. Jag har haft förmånen att få följa hela resan från första parkett då jag också fungerat som parallellt bollplank.
Här följer en sammanställning kring denna situation, övrig diskussion är bortklippt för att ringa in problemet. Texten är sammanställd av Nicolai och Alex sida vid sida.
Nicolai: Mail 1
“… när skolkuratorn gjorde en välkomstvisit i vårt klassrum. Jag började nämligen fundera på huruvida jag bör skaffa mig en terapeut, som jag kan tala med om mina tankar kring pedofilin, eller låta bli, emedan det kanske finns en risk för att denne förvisso professionella krabat kan hysa ett stort förakt mot läggningen ifråga - något som skulle kunna få högst oönskade konsekvenser för min person. Jag skulle gärna vilja ha din åsikt i denna fråga. Tror du att det på något sätt är riskabelt att omtala sin pedofili, om så för en luttrad psykolog? Det vore skönt att ha något begrepp om detta. I nuläget känner jag mig ängslig på grund av min rädsla för att bli “upptäckt” som pedofil, fast jag redan talat om det för två av mina vänner. Jag litar emellertid inte lika mycket på alla - det finns gott om skvallerbyttor i denna värld, och jag vill än så länge inte ta någon strid i mitt offentliga namn.”
Alex: Mail 2
“Jag tror alla pedofiler behöver någon att prata med. Vem det är nog av mindre betydelse så länge hemligheten bevaras, för givetvis ska du inte ta några onödiga risker…
Terapeuter/psykologer är vanliga människor bakom en yrkesroll. Hur de förhåller sig är därför svårt att säga. Dock bör framhållas att de har hört de mest underliga sker ur människors inre så det skulle förvåna mig om detta vore något extraordinärt i deras ögon. Och jag har ännu inte hört om någon terapeut som förrått en pedofil. Det är troligen tryggt om du känner ett sådant behov, men räkna inte med att deras råd kommer vara något av värde. Jag blev själv ombedd att försöka få ihop det med en jämnårig flicka trots mina antikänslor. En annan erbjöd sig att försöka “bota” läggningen. Givetvis avböjde jag båda, jag ville ha stöd, inte förstörd sexualitet eller trauman.
Jag tror alltså att du kan känna dig säker, men fundera ut vad du vill ha ut av det hela och se till att terapeuten blir medveten om det. Personligen mår jag bäst i diskussion med andra pedofiler. Men jag har flera vänner som duger gott.”
Nicolai: Mail 3
“Till att börja med vill jag tala om, att jag från och med igår besöker den nämnda kuratorn för att prata om min pedofili. Jag tvekade ganska stort innan, men lugnades av hennes försäkringar om att hon - precis som du menade sist - minsann har hört både ett och annat när det gäller sexualitet. Det fick mig att känna det som att hon inte skulle reagera överdrivet på det jag hade att säga. Jag förklarade för henne, att jag vill fokusera på vad jag vill få ut av samtalen - och tillsammans med henne tycktes det uppenbaras ganska snart: Jag vill fullt ut acceptera min läggning, vilket ännu inte har skett, samt se till så att jag finner hälsosamma sätt att umgås med barn på. Det ligger liksom i allas intresse att ingen skall skadas av min sexualitet; inte heller jag själv. Jag har ju läst de delar av din berättelse som du har lämnat ut - angående stadiet av objektifierandet av barn, med följden att den psykiska hälsan till slut havererar. Detta är ingenting jag trängtar efter. Därför hoppas jag sannerligen, att jag i samtalen med kuratorn åtminstone skall kunna komma till personlig insikt om hur jag vill leva mitt liv. Det känns i varje fall bättre nu, sedan jag haft detta förtroendesamtal med henne, och det är väl det mesta jag kan begära just nu. Så det är bra!”
Alex: Mail 4
“Jag tror du har goda odds att klara dig avsevärt mycket bättre än jag gjorde. Du har vågat berätta om det i ett långt tidigare skede. Vist kommer du stöta på fler problem och kanske oväntade, men det tar vi när den tiden kommer. Att objektifiera är ok inom vissa ramar. Så länge det inte ersätter verkligheten, det var mitt misstag att låta det gå så långt.”
Så efter detta verkade allt förflyta bra i kontakten mellan Nicolai och skolans kurator. Han hade i detta skede informerat några mycket nära vänner om sin läggning för att börja bygga upp ett socialt nätverk. Han valde att kontakta ytterligare en instans. En förening som ger vissa ungdomar stöd i svåra perioder av livet. (Specificering av denna vore olämplig.) De som där informerades om situationen förstod att hålla på sekretessen, men var av inställningen att pedofili skulle vara något botbart. Resultatet av detta möte var således nerslående men gav inga övriga konsekvenser i detta skede.
Snart dök det dock upp allt mer trängda mail i min inbox. Kuratorn hade förmått Nicolai att låta kuratorn informera skolans rektor om den uppkomna situationen. Nicolai skriver själv: “… Beslutet att bryta sekretessen togs i samförstånd med mig, mot bakgrund av att kuratorn inte kände sig behörig att på egen hand bestämma något om min framtid på skolan. Detta skedde alltså inte mot min vilja, även om det givetvis går att diskutera rimligheten i det hela förfarandet.”
Normalt gäller följande regler i situationer som denna: En rektor kan kräva ut information rörande enskild från kurator eller elevhälsovård. Dock övertar rektorn då också dennes tystnadsplikt för att säkerhetsställa att denna inte kan brytas bakvägen. Detta skulle således inte ha medfört någon fara då informationen inte får vändas mot eleven.
Men detta fall gäller en folkhögskola, och där visade sig reglerna vara helt annorlunda. Rektorn har ingen tystnadsplikt alls, varpå denna i praktiken bröts upp i och med detta avslöjande. Något Nicolai inte varit fullt medveten om då han accepterade. Så på stark grund kan vi ifrågasätta “rimligheten i det hela förfarandet.”
Nicolai förde sedan hemligheten vidare till sin klasslärare som reagerade mycket starkt och krävde att han skulle tvingas lämna undervisningen och skolan. Frenetiskt nystade vi i olika former av styrdokument, SOU:er, lagar och förordningar. Vid ett tillfälle mailade jag även Rikspolisstyrelsen för att få besked. Hela tiden med samma resultat: Regler för folkhögskolor är annorlunda. Och alla lagar definierar “sexuell läggning” som homo-, hetero, eller bisexualitet. Allt annat är varianter på dessa.
Sålunda finns det ingen diskrimineringslag som vi kunde hävda användbar. Bakslag! Det enda som strikt talar till Nicolais fördel är ett dokument som heter “Yrkesetiska principer för lärare” som antagits av fackförbunden Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Där står att läsa: “Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning inte diskriminera någon med avseende på kön, sexuell identitet, etnisk, politisk och religiös tillhörighet eller social och kulturell bakgrund, inte heller p.g.a. förmåga eller prestation.” (Vår kursivering) Denna handling har dock ingen juridisk innebörd, det hör bara till god ton att efterkomma den.
När vi o andra sidan tittade på de riktlinjer som anger vilka som ska förhindras att arbeta med barn inom statens översyn (Utdraget ur belastningsregistret) så fann vi endast väl definierade brott. Nämligen mord, dråp, grov misshandel, människorov, sexualbrott, grovt rån samt barnpornografibrott. Ingenting nämns om varierande sexuella inriktningar eller andra personliga drag. (Enda andra krav är att personalen uppfyller en godtagbar tolkning av beslutade styrdokument.) Situationen är således dubbel. Vi har argumenten på vår sida, men lagarna utelämnar oss. En diskussion kan således föras men det finns inga utsikter för några formella åtgärder.
Det är således förbjudet att diskriminera en läderbög för att han är homosexuell. Men det är lagligt att diskriminera samma person för att han betraktar läder som en önskvärd rekvisita under sexuella förlustelser. Eller gillar att klä sig i läder i största allmänhet. Detta är nämligen inte ett karaktäristiskt drag för läggningen som sådan, utan en variation inom densamma. Då Nicolai främst är en heterosexuell pedofil återstår enbart diskussioner som medel.
Nicolai berättar
När jag väl fått reda på att kuratorn, rektorn och min egen mentor alla tre, på sina håll, samverkat för att få mig att lämna skolan, såg jag det först som ganska meningslöst att över huvud taget föra någon strid mot dem. Men så ringde Alex mig en kväll - samma dag som jag berättat för klassen att jag inte skulle kunna gå kvar hos dem - och vi pratade med varandra, på riktigt, för första gången någonsin. Jag hade nämligen lämnat mitt telefonnummer i ett mejl, utifall att det skulle vara absolut nödvändigt för oss att nå varandra. Tiden höll ju på att rinna ut för min del. Telefonsamtalet var gnistan till ett nytt och stärkt hopp för mig - det fick mig att plugga på alla viktiga bestämmelser jag kunde tänkas behöva, och jag såg till att arrangera ett möte med kuratorn, rektorn och mentorn en dag senare, under samma vecka. Det är i sammanhanget intressant att notera, att det var eleven själv som fick lov att ordna ett sådant möte, och inte i första hand rektorn, som man skulle kunna ha väntat sig!
Så kom den dagen, när jag väl gick in till rektorns kontor med ena näven full med papper - idogt kolorerade med överstrykningspenna - och hälsade på de tre inbjudna med min andra hand. Vi slog oss ned bakom lyckta dörrar. På något vis hade jag lyckats bli segerviss med tiden: Jag hade en god strategi, tänkte jag! I förstone skulle jag erinra deras egna stadgar och programförklaringar för dem. Därefter skulle jag inviga dem i pedofilbegreppet, och peka på att deras tänkbara rädsla för övergrepp vore överdriven och irrationell i det här fallet. Jag skulle påpeka för dem att jag minsann besitter ett tomt belastningsregister å polisens sida. Sedan skulle jag ifrågasätta deras sätt att sköta fallet på: Om de nu tyckte att detta var en så avgörande faktor för de som går min utbildning, varför har de inte tagit med några frågor kring sexuella avvikelser i intagningsintervjun? Och varför i hela fridens namn sparka på den som är uppriktig? Med glimten i ögat uttryckt: Vad är det som säger att resten av klassen inte är lika hemsk som mig? Om inte detta bet på dem, skulle jag markera med att nämna det potentiellt ytterst stora medieintresse som skulle kunna täcka in just en sådan här händelse - att en elev blir utpressad till att lämna sin utbildning på grund av sin sexualitet! Och, om nu inget annat fungerade på dem, skulle jag åtminstone hota med att driva ärendet vidare rättsligt. Det vore egentligen inte ett reellt risktagande att göra för min del, men att begagna sig av orden, kanske det skulle hjälpa!
Så berättade jag för dem; om pedofili och dess förekomst, om deras eget ideologiska program, om diskrimineringslagen (utan att specificera den juridiska definitionen av “sexuell läggning”), om skolans intagningsrutiner, med mera, med mera. Därefter sade de: “Allt det där visste vi redan.” Min klasslärare menade att media troligtvis skulle ställa sig på skolans sida, och att de skulle bli “hyllade som hjältar,” för att ha ingripit så fort de vetat någonting om saken. Då blev jag rädd. Mina metoder hade svikit mig. Jag drog fram mitt sista kort - de rättsliga påföljderna, som säkert på något sätt ändå skulle verka ansträngande för skolan. Rektorn svarade mig då emellertid, att deras jurister i så fall skulle få sköta den saken, och att de själva inte skulle beröras särskilt mycket av det. Jag förstod på en gång, att det var sant, som de sade: De skulle knappast bli berörda, ty de hade ju inte en känslig, personlig integritet att skydda i det här fallet! Det var ju jag som behövde skyddas! Jag hade till och med “råkat” höra ett fragment från en diskussion som rektorn och mentorn haft med varandra, när jag sökte rektorn på hans kontor ett par dagar tidigare. Då hade minsann mentorn indignerat sagt, förmodligen relaterat till hur det skulle gå för mig om det kom ut att jag var pedofil: “… han skulle bli ihjälslagen! Han skulle inte kunna gå någonstans…” Och visst hade han en poäng. Det hela var känsligt; mycket känsligt. Och mötet slutade som varje framgångsrikt missöde bör göra: Uselt.
När jag ett par dagar senare satt vid köksbordet, hemma i mina föräldrars hus, och skulle förklara varför jag inte hade fått gå kvar på skolan längre, började min mor gråta. Men hon grät inte, som man i förstone skulle kunna tro, för att hennes son var pedofil. I stället sörjde hon blott ännu mer skolans bristfälliga hantering av hur processen hade gått till. Hon tyckte själv att jag hade varit stark som tagit mig igenom det här, och inte gett mig i första taget. Även av min far fick jag det stöd jag behövde. Detta var för övrigt ett intressant sätt att stärka familjebanden på - dessförinnan hade jag inte haft särdeles mycket tillitsfull kontakt med någon av dem; något som nu fick sin ändring. Båda mina föräldrar blev införstådda i hur händelseförloppet hade förflutit på skolan, fick telefonnummer till rektor och kurator och ringde snart därefter, för att klara upp ett och annat med dem. Tyvärr gav detta kämpande inga konkreta resultat, i form av till exempel att jag skulle kunna återvända till utbildningen - däremot fick jag av rektorn ett erbjudande om att påbörja en annan kurs på samma skola, om jag så önskade. Detta kändes dock inte alltför lockande, eftersom att jag redan hade de behörigheter som denna kurs påbjöd. Mitt beslut blev i stället att söka till en annan skola - en skola jag vid det här laget studerar på.
Självmordstankar
De av er som har läst Alex blogg tidigare, har kanske hunnit med att läsa hans egen berättelse. Då vet ni om hans självmordsförsök. Ni vet att han planerade inför att ta sitt eget liv, bara på grund av den här sakens skull: Att han hade en sexuell avvikelse. Han inte bara planerade, utan genomförde dessutom sina planer - men misslyckades, som av någons försyn, så att han skulle få gå kvar på denna jord. Inte bara jag är tacksam för att Alex än idag lever vidare. Jag vill säga att jag själv har haft tankar på att begå självmord. Jag hade dem under den tiden jag var hemma, alltså efter relegeringshotet och innan dess att jag reste till min nya skola. Jag stod på gångbron i min hemstad, en mörk och kulen kväll, och övervägde att hoppa ned i vågornas avgrund. Jag föreställde mig hur skönt det skulle vara att äntligen få släppa alla mina bekymmer, och inte behöva kämpa mot någon eller någonting längre. Vilken befrielse det hade varit… för en person som, av allt att döma, endast skulle ha utkämpat en av alla möjliga, tusentals strider i sitt liv, som hade med just sådana här personliga angelägenheter att göra. Skulle jag någonsin kunna bli lämnad ifred med min pedofila läggning? Skulle jag någonsin kunna känna mig bekväm med att tvingas leva ett liv i lönndom och tystnad, enkom för andra människors rädslas skull? Skulle det någonsin kunna gå? Vilken framtid hade jag, egentligen?
Vid ett tidigare tillfälle i mitt liv läste jag om självmord. Det fanns en sak som då fastnade i mitt minne: Det stod att självmordstendenser uppkommer hos den, vars resurser att hantera sig egen situation med understiger storleken på problemen hon skall hantera. Exakt detta hände för mig. Jag skyfflade in så mycket kraft jag bara kunde i det här projektet, att kämpa för min plats på utbildningen. Jag förbrukade så mycket energi på att förklara för alla möjliga idioter att jag inte var deras problem, utan vice versa. Ingenting fungerade. Terapeuterna fick mig att känna mig svagare och ännu mer utelämnad. Skolan blev en förgiftad tagg i min sida. Resurserna försvann då verkligen. Tydligen är det just då man kan fundera på att ta sitt eget liv - när man känner sig som mest ynklig och förfallen.
Som tur var hade jag vänner och föräldrar som accepterade mig, både pedofiler och vuxensexuella (teleiofiler). Det gjorde det möjligt för mig att kunna uthärda de antipatier som väcks till liv så fort ämnet pedofili förs på tal. De överskuggar ofta alla andra relevanta faktorer i en diskussion. Denna starka motvilja hålls vid liv utan att någon ens vet vilka personer den riktar sig mot. Kanske har man redan mött oss, och dessutom skapat sig en positiv uppfattning om hurdana vi är. Det är detta som gör det så tydligt: Att motviljan riktar sig främst mot en föreställning om pedofiler, och inte mot verkliga personer.
Alex: Erfarenheter & diskussionen om sekretess
Erfarenheterna från denna episod är tydliga och var närmast givna på förhand. De professionella terapeuterna visade sig inte hålla måttet utan gjorde sig snarare till motståndare. Därför bör det avrådas från kontakter med kuratorer, terapeuter och annan professionell personal. Deras insikter i ämnet är tyvärr ofta oerhört begränsade och mediapåverkade.
Återigen har det bekräftats att man behöver en säkerhetsventil för att må bra. Det kan vara vänner, föräldrar eller andra pedofiler. Helt enkelt någon som klarar av att bevara ett såpass stort förtroende. Detta för att bevara en mental hälsa och inte förbittras av ett oförstående och fientligt samhälle. Oavsett vilken situation vi fötts in i, är det hos oss själva förmågan att må bättre ligger. Det kan inte skjutas över på någon annan även om dessa är en viktig faktor i en persons omständigheter.
Det är vidare ledsamt att se att de argument som framförts mot att vända sig till “en behörig profession” håller måttet. Det är i den sortens argumentation man vill ha fel och bli motbevisad. Verkligheten är dock inte svartvit. I skrivandets stund har vad vi vet inte informationen läckt utanför den informerade personalens kretsar. Vi har också båda mött personal som klarat att hålla på sekretessen på ett för oss godtagbart sätt. Dessvärre förstör en oaktsam för väldigt många andra.
För oss är det likgiltigt om informationen delges som ett tystnadspliktsbrott eller genom att tystnadsplikten forceras genom att den hjälpsökande förmås gå med på något denna rimligen inte kan överblicka. Terapeuten (oavsett titel/position) bör försäkra sig om att den hjälpsökande är till fullo införstådd i konsekvenserna innan tystnadsplikten bryts. Reglerna kring detta ingår i dennes profession och är därmed en rimlig begäran då konsekvenserna kan bli så förödande.
Nu när vi har facit i hand, borde jag ha gett Nicolai ett annorlunda råd? Konsekvenserna blev oacceptabelt stora. Samtidigt var han medveten om risken som var förenade med ett medgivande av sin läggning. Idag skulle jag ha avrått, men rått honom att söka stöd hos vänner eller likasinnade med en mer jordnära syn på denna sexuella läggning.
Tänkbara felkällor
Det kan ju vara så att Nicolai hade oturen att springa på en ovanligt oskicklig kurator. Vi skulle gärna undersöka vidare hur stor andel som faktiskt kan ta del av ett sådant förtroende utan att gå vilse mellan sin yrkesroll och sin person. Men vi kan inte motivera det med tanke på de risker som är förenade med det, det får inte riskera att börja kosta människoliv.
Det är dock tämligen troligt att skolledningen var av normalfallet, och det ska nämnas att utbildningen i fråga inte ger behörighet att arbeta med barn på det sätt som t.ex. en lärar- eller förskollärarroll innebär. Det är snarare så att det kan förekomma barn i ett framtida yrke i branschen.
Nicolai kan nås på nicolai.de.bauer@gmail.com.
Högaktningsfullt,
Eder Alex Limonovic & Nicolai de Bauer
snorting viagra health Generic For Viagra viagra patent levitra
viagra anxiety! Viagra Generic Cialis taking viagra woman
cheap gerneric viagra Where Can I Buy Generic Viagra generic viagra levitra and cialis pills
can i take viagra Generic List New Site Viagra Viagra how it works viagra how long does it last 239.
herbal viagra forums Generic Viagra Vs Viagra snorting viagra health
viagra patent levitra Where Can I Order Generic Viagra viagra anxiety!
taking viagra woman Generic Viagra 24 Hours cheap gerneric viagra
generic viagra levitra and cialis pills What Generic Drg Is Viagra can i take viagra
Viagra how it works viagra how long does it last 239. Is Generic Viagra Legitimate herbal viagra forums
snorting viagra health Generic Viagra From India Pages Edinburgh viagra patent levitra
viagra anxiety! Penegra Generic Viagra Silagra Penegra Cumwithuscom taking viagra woman
cheap gerneric viagra Generic Viagra Suppliers generic viagra levitra and cialis pills
can i take viagra What The Best Generic Viagra Viagra how it works viagra how long does it last 239.
herbal viagra forums Risks Generic Brands Viagra snorting viagra health
viagra patent levitra Description Of Generic Chewable Viagra viagra anxiety!
taking viagra woman Cheapest Viagra Generic Substitute cheap gerneric viagra
generic viagra levitra and cialis pills Best Price Generic Viagra can i take viagra
Viagra how it works viagra how long does it last 239. Cialis Generic Viagra Rss Feed herbal viagra forums
snorting viagra health Is Generic Viagra Safe viagra patent levitra
viagra anxiety! Generic Viagra In San Jose taking viagra woman
cheap gerneric viagra Caverta Generic For Viagra generic viagra levitra and cialis pills
can i take viagra Generic Viagra Versus Generic Cialis Pills Viagra how it works viagra how long does it last 239.
herbal viagra forums Viagra 50mg Soft Tab Generic snorting viagra health
viagra patent levitra Generic Viagra Online Generic Viagra Online viagra anxiety!
taking viagra woman Sildenafil Citrate Viagra Generic cheap gerneric viagra
generic viagra levitra and cialis pills Cheapest Generic Price Viagra can i take viagra
Viagra how it works viagra how long does it last 239. Generic Viagra Manufacturer herbal viagra forums
snorting viagra health Generic Forms Of Viagra Are Safe viagra patent levitra
viagra anxiety! Generic Viagra Mexico taking viagra woman
cheap gerneric viagra Super Generic Viagra Silagra generic viagra levitra and cialis pills
can i take viagra Caverta Generic Viagra Viagra how it works viagra how long does it last 239.
herbal viagra forums Selling Generic Viagra Online Home Business snorting viagra health
viagra patent levitra Cheapest Generic Viagra And Takes Checks viagra anxiety!
taking viagra woman Buy Generic Viagra Si Br cheap gerneric viagra
generic viagra levitra and cialis pills Viagra Generic Usa can i take viagra
Viagra how it works viagra how long does it last 239. Viagra Generic Discount herbal viagra forums
snorting viagra health Q Cheap Viagra Generic Lowest Pri viagra patent levitra
viagra anxiety! Viagra Generic Soft Tab taking viagra woman
cheap gerneric viagra Discussion Of Generic Viagra generic viagra levitra and cialis pills
can i take viagra Amoxicillin Zyrtec Generic Drugs Viagra Rxpricebusterscom Viagra how it works viagra how long does it last 239.
herbal viagra forums Generic Viagra Online A Href snorting viagra health
viagra patent levitra Generic Cialis And Viagra viagra anxiety!
taking viagra woman Generic Viagra Pay Later cheap gerneric viagra
generic viagra levitra and cialis pills Generic Viagra Sale On Line can i take viagra
Viagra how it works viagra how long does it last 239. Very Cheap Generic Viagra herbal viagra forums
snorting viagra health Mexico Pharmacy Generic Viagra viagra patent levitra
viagra anxiety! Generic Viagra Bbb taking viagra woman
cheap gerneric viagra Lowest Price Generic Viagra generic viagra levitra and cialis pills
can i take viagra 3 Cheap Generic Substitute Viagra Viagra how it works viagra how long does it last 239.
herbal viagra forums Apcalis Generic Viagra snorting viagra health
viagra patent levitra 3 Generic Meltabs Viagra viagra anxiety!
taking viagra woman Silagra Generic Viagra Cialis Cumwithuscom cheap gerneric viagra
generic viagra levitra and cialis pills Canadian Pharmacy Generic Viagra can i take viagra
Viagra how it works viagra how long does it last 239. Interracial Dating Generic Viagra herbal viagra forums
snorting viagra health Generic Viagra Pay With Online Check viagra patent levitra
viagra anxiety! Generic Viagra Cheap Contact Lenses taking viagra woman
cheap gerneric viagra Sildenafil Generic Viagra generic viagra levitra and cialis pills
can i take viagra Buying 5 Cent Generic Herbal Viagra Viagra how it works viagra how long does it last 239.
herbal viagra forums Buy Citrate Com Generic Sildenafil Viagra snorting viagra health
viagra patent levitra Generic Viagra Canadian Pharmacy viagra anxiety!
taking viagra woman When Will Viagra Become Generic cheap gerneric viagra
generic viagra levitra and cialis pills Generic Viagra Sale can i take viagra
Viagra how it works viagra how long does it last 239. Penegra Generic Viagra Silagra Penegra Cumwithus herbal viagra forums
snorting viagra health Generic Viagra Caverta Sildenafil For viagra patent levitra
viagra anxiety! Generic Viagra For Woman taking viagra woman
cheap gerneric viagra Silagra Penegra Silagra Generic Viagra Cumwithuscom generic viagra levitra and cialis pills
can i take viagra Generic Viagra When Viagra how it works viagra how long does it last 239.
herbal viagra forums Ordering Generic Viagra In Canada snorting viagra health
viagra patent levitra Kamagra Generic Viagra 100 Mg Sildenafil viagra anxiety!
taking viagra woman 25mg Blue Generic Pill Viagra cheap gerneric viagra
generic viagra levitra and cialis pills Best Price Generic Viagra Or Cialis can i take viagra
Viagra how it works viagra how long does it last 239. Generic Viagra Without A Prescription herbal viagra forums
snorting viagra health Generic Viagra In The Uk viagra patent levitra
viagra anxiety! 50mg Generic Viagra taking viagra woman
cheap gerneric viagra Generic Viagra 3a Caverta Cialis Cheap generic viagra levitra and cialis pills
can i take viagra Cheap Generic Viagra No Prescription Viagra how it works viagra how long does it last 239.
herbal viagra forums Affiliate Generic Viagra snorting viagra health
viagra patent levitra Viagra Generic 20 Cents From India viagra anxiety!
taking viagra woman Rate Generic Viagra cheap gerneric viagra
generic viagra levitra and cialis pills Canada Generic Viagra can i take viagra
Viagra how it works viagra how long does it last 239. Viagra Generic Soft Tabs 100mg herbal viagra forums
snorting viagra health Price For Generic Viagra viagra patent levitra
viagra anxiety! Cheap Online Generic Viagra taking viagra woman
cheap gerneric viagra Generic Viagra China generic viagra levitra and cialis pills
can i take viagra Generic Viagra Rx Viagra how it works viagra how long does it last 239.
herbal viagra forums Generic Viagra Wholesale 100mg snorting viagra health
viagra patent levitra Generic Viagra Sales viagra anxiety!
18 Kommentar »
RSS feed for comments on this post. TrackBack URI
Lämna en kommentar


[...] Jag väljer att spärra kommentarerna på denna blogg och istället hänvisa till “Svensk Sexualpolitik Idag”/SSI där inlägget också publicerats. Jag tror det är till gagn för alla att behålla dessa [...]
Pingback by Alex Limonovics funderingar » Blog Archive » Vad som hände när en pedofil öppnade sig för skolkuratorn — November 9, 2008 #
Otrevligt resultat, men i mina ögon förväntat. Jag skulle inte se det här som diskriminering, utan snarare som ett tecken på den usla kvalitén på skolpsykiatrin i dagens Sverige. Jag stötte på liknande reaktioner för något decennium sedan när jag sökte hjälp mot mobbning. Det var mitt fel, jag skulle uteslutas, jag var ett störande element. Skolkuratorn tog kontakt med rektor och lärare inte för att tala med dem om mobbningen utan för att tala med dem om hur störande jag var.
Men så till punchlinen… Vad jag lärde mig efter över ett decennium av psykologisk vård och ovård… Kuratorer är INTE särskilt välutbildade personer vad gäller psykologisk hälsa och så vidare. Om du vill tala med någon om din sexualitet så gå till en psykiater - inte en psykolog eller en kurator. En psykiater är en psykolog med läkarutbildning också, vilket betyder en mer heltäckande utbildning och en större chans att vara människor som ser ditt problem ur en akademisk synvinkel istället för att få en vardaglig ‘kneejerk reaction’.
En kurator å andra sidan är en psykolog-wannabe som inte hade poäng nog för psykolog-utbildningen. Att avslöja sig själv för en kurator var på samma nivå som att avslöja sig själv för “jourhavande kompis”.
Ja, nog är det synd att hetsen mot pedofiler är så stark… men när det gäller ett så här känsligt ämne kan man ju tänka sig att personerna i fråga hade tjänat på att läsa på om alla de där reglerna i förskott - så hade de insett att Folkhögskolan inte var det bästa stället att avslöja något. Plus att han som sagt själv godkände att rektorn informerades. Vad väntade han sig? Applåder? Neutrala inställningar? Hjälp?
För om han väntade sig de första två då bor han inte i samma land som jag… och om han väntade sig Hjälp, vad har då rektorn med det hela att göra? Och varför blanda in skolan över huvud taget? Varför inte gå till en oberoende psykiater istället?
Det är synd att det gick som det gick. Det här var ett misstag som kostade honom dyrt, och nu har hans val begränsats. Men det är sånt som händer när man är oförsiktig med känsliga hemligheter i fiendeland.
Comment by Frank — November 9, 2008 #
Tja… - Det är nog en bit till att vandra för mänskligheten - innan Wi får lov att“Leva i Frihet !” av wåra MaktPyramid-MaktElit-Nissar/Selmor, tyvärr tyvärr…
Comment by Josef Boberg — November 9, 2008 #
“men när det gäller ett så här känsligt ämne kan man ju tänka sig att personerna i fråga hade tjänat på att läsa på om alla de där reglerna i förskott - så hade de insett att Folkhögskolan inte var det bästa stället att avslöja något.”
Hmm… dels har jag god koll på sekretessreglerna i botten. (= förskollärare med intresse) Och dels kollade jag faktiskt upp juridiken för säkerhetsskull. Dock kunde jag aldrig ana att folkhögskolor kunde ha specialregler på ett så viktigt område.
En kurator är en socionom, vilket i många fall kanske gör din beskrivning rättvisa…
At blanda in skolledningen var definitivt både oklokt och onödigt. Men snabba beslut under press slår ofta fel… Jag anser att kuratorn agerade grovt oaktsamt som utsatte honom för situationen. Vore skickligare att diskutera frågan, redogöra för tänkbara konsekvenser och regler och ge betänketid till nästa möte.
Men nu är det som det är… :-)
/alex
Comment by ALex Limonovic — November 9, 2008 #
Hej Nicolai og Alex
Tak fordi I ville dele denne historie med os. Det er stærkt gået. Det er altid bedst at være åben omkring hvem man er og være sig selv tro, selvom det har sine konsekvenser.
Jeg er rimmelig sikker på, at Nicolai står stærkere som person idag end han gjorde før - og det er det vigtigste, at man er forberedt på den slags og kan tage udfordringen op.
Varme hilsner fra Danmark!
Comment by Vitz — November 9, 2008 #
Så går det, utan undantag. Tyvärr är jag också en av dem som lärt sig den hårda vägen…
Comment by qwerty — November 9, 2008 #
Denna hemska värld! Det värsta är att jag inte är det minsta förvånad. Det är just insikt i vad stigmat innebär som får mig att göra vad som står i min makt för att jobba mot det (även om jag just nu, av privata skäl, har en liten “semester”).
Det är så vidrigt att människor inte bara diskrimineras och stigmatiseras utan faktiskt står utan juridiska rättigheter för att man råkar ha en sexualitet som inte anses vara okej av vårt samhälle.
Extra uprörd blev jag av den här lilla biten:
“… han skulle bli ihjälslagen! Han skulle inte kunna gå någonstans…” sagt av mentorn.
Den här individen har fattat allvaret och är likväl inte beredd att slåss för Nicolais rätt till utbildning!
Jag brukar aldrig svära, inte ens ett litet “fan”, men nu ligger “jävla svin” på tungan ska ni veta.
Nicolai: Det här gör ont i mitt hjärta. Jag hoppas du hittar en ny skola och att livet går väl för dig. Något gott vann du iaf i det hela. Dina föräldrar vet nu och _stöttar_ dig. Det är guld värt!
Comment by Ninni — November 9, 2008 #
Förvisso finns det enorma brister när det gäller kunskap.
*
När jag gick sexologi-utbildningen så hade vi diverse fallexempel som vi skulle diskutera gruppvis. Alltså diskutera hur man i egenskap av terapeut bör hantera respektive fall. Ett av fallexemplen var en pedofil. Min grupp hanterade fallet hyfsat, men en annan grupp spårade tydligen mest in på att de skulle mörda sin patient genom att dränka honom i toaletten. :-(
*
En mycket relevant detalj i sammanhanget är att på den tiden var detta den ENDA sexologiutbildning som överhuvudtaget existerade i landet, och det var en försvinnande liten del av landets psykologer, barnmorskor och kuratorer som gick den. Präster vette sjutton om vi haft några alls. En överväldigande majoritet av landets själavårdande personal, alltså inte bara religiösa själavårdare utan även sekulära, saknar HELT utbildning vad gäller mänsklig sexualitet. Expressen och Aftonbladet är i många fall deras enda informationskälla i sammanhanget.
*
Sen rent allmänt angående exkludering från samhället så är det ju inte bara fördjävligt utan även kontraproduktivt om ens syfte är att förebygga övergrepp. (Det specikika fallet med skolans agerande avstår jag från att bilda mig en uppfattning om, eftersom jag endast har en partsinlaga att gå på.)
*
Att göra så att en människa saknar vettigt stöd, saknar starka band till samhället och inte har så mycket att förlora… enligt ett flertal etablerade kriminologiska teorier är det exakt så man skall gå tillväga om man vill förmå människor till att begå brott!
Comment by Xzenu — November 10, 2008 #
Xzenu
För tillfället är det enskilda fallet under så god kontroll vi kan få den. Vi måste nu höja blicken just som du gjort. Hur ser kunskaperna ut bland landets professionella, och vad är konsekvensen av att människor exkluderas? Detta måste sägas från många håll då vi själva oftast anklagas för “att tala i egen sak”. Vilket vi också gör, tyvärr förstår ganska få att vi har ett gemensamt intresse av att alla människor blir en inkluderad del av vårt samhälle. Därför är jag glad över dina ord. :-)
Jag saknar kunskap inom kriminologiska teorier, ändå är din poäng samma som jag gjort sedan jag började skriva. För den som inte kan solidarisera sig med samhället har en mycket lägre tröskel mot att bryta dess spelregler.
Eller om samhället gör allt det kan för att tuta i människor att de är monster, så ökar riskerna betydligt att någon blir det, man tror helt enkelt att man till sin natur är “svag för frestelser” för alla vet vad peddos gör. Som man ropar får man svar i många sociala frågor. Det krävs en stor distans till sitt känsloliv för att dels ständigt slå bort så starka antipatier som samhällets exkludering utgör; dels för att hantera alla sina egna känslor om man inte kan vädra dem med någon alls.
Det kan förklaras på många sätt, och är givetvis inte specifikt för pedofiler. (Inte ens nödvändigtvis knutna till sexualpolitiska teman.)
En mycket relevant detalj i sammanhanget är att på den tiden var detta den ENDA sexologiutbildning som överhuvudtaget existerade i landet…
Törs jag fråga vilket år vi talar om, så vi vet var i tiden vi rör oss?
högaktningsfullt,
Alex Limonovic
Comment by Alex Limonovic — November 10, 2008 #
Inte heller jag blir förvånad.
Överlag har jag mycket dåliga erfarenheter av skolkuratorer.
Saker jag har sagt har kommit ut och samma sak har hänt några vänner till mig.
Det har varit oförargliga saker men det hör inte dit, om jag går till någon som är så noga med att påtala sin tystnadsplikt anser jag att jag borde kunna förvänta mig mer av personen i fråga.
Det många skolkuratorer glömmer att berätta för elever är att de också har en skyldighet att dela med sig av viss information. Det finns säkert svart på vitt vilken typ av information det gäller, men det kan lätt bli en godtycklig bedömning när en kurator och människa ska sitta och bedöma vad som inte ska skyddas av tystnadsplikten.
Sorglig historia. Hoppas allting löser sig!
Comment by Johanna Sjödin — November 10, 2008 #
[...] begreppspar, som man nu kan komma på. Än så länge har denna kamp resulterat i att jag har avskilts från en utbildning. Vad som i framtiden kan komma att hända är därför ovisst, men jag gissar på att faktiskt vad [...]
Pingback by Välkomna! « Pedofil verklighet. — November 11, 2008 #
[...] skulle någon våga när konsekvensena är så stora? Läs om hur Nickolai blev utslängd ur både skola och förening, för att han sökt stöd hos skolans kurator. Märk väl att det handlar om att han [...]
Pingback by “Mina” pedofiler. « Minatankar1’s Weblog — November 25, 2008 #
[...] skrev tillsammans med Alex ett gästinlägg tidigare. Inlägget handlade om hur han efter att öppnat sig för skolans kurator blivit mer eller [...]
Pingback by Svensk Sexualpolitik Idag » Pedofilen som blev utslängd från sin utbildning - hur gick det sedan? — November 26, 2008 #
Jag har följt Nicolais öde under en viss tid nu, och nu när den värsta bedövningen och mattheten över idiotin och hysterin i hela det sätt skolledningen och styrelsepersonerna i den förening han har varit medlem i, har lagt sig, så måste jag bara säga: Jag blir så jävla matt! Hur fan kan s k professionellt folk så konsekvent välja att inte använda hjärnan!??? Och dessutom slänga ut någon som bevisligen aldrig gjort något brottsligt mot någon rakt ut i kylan??? Det övergår mitt arma förstånd…
Nicolai: Du har allt mitt stöd för din fortsatta resa genom livet. Jag hoppas att det kommer att gå bra för dig!
Med vänliga hälsningar,
Klas
Comment by Klas_Katt — December 4, 2008 #
Tack, Klas, för ditt fina stöd. Jag kan trösta dig med att det alltid kommer att gå bra för en sådan som mig. ;-)
Nicolai de Bauer
Comment by Nicolai de Bauer — December 5, 2008 #
Tjena.
Jag är en laglig pedofil som enbart
håller mig till bilder på Madicken.
Men jag tar avstånd från allt vad
barnporr heter och jag önskar att all
barnporr försvinner från den här
planeten.
Jag älskar att titta på bilder/filmerna
på Madicken.
I LOVE MADICKEN.
Comment by Fredrik — January 2, 2009 #
Jag hjälper dig starta dom stödgrupperna, allvarligt!
Comment by Kjell-Åke Bjurkvist — August 9, 2009 #
[...] åtgärd mot s. k. ‘misstänkta’ pedofiler. Hur det går för den som väl vågar berätta om sin pedofili är bland andra jag exempel på. Lyckligtvis miste jag inte mer än min utbildningsplats, men det [...]
Pingback by Samma båt – men skilda hytter! « Pedofil verklighet. — October 19, 2009 #