Incest är något de flesta av oss idag förknippar med 1980-talets stora debatt om incestuösa fäder som hade sex med sina egna döttrar. Den debatten omvandlades med tiden till att flytta fokus från familjen till vad pedofilhysterikerna uppfattade som ett yttre hot, pedofilerna (det tål att diskuteras om flyttandet av fokus var något som moralkonservativa gjorde medvetet). Men incest handlar egentligen inte bara om vuxna som har sexuella kontakter med sina egna barn utan snarare incestuösa kontakter mellan vuxna individer. Det är vad gästskribenten skriver om i sitt inlägg nedan.
Detta är egentligen vårt första gästinlägg från en utomstående skribent och han har ingående studerat incestfrågan. Thomas är en kunnig man som med ett sexpositivt perspektiv engagerat sig i många olika sexualfrågor, ofta sådana som inte är socialt accepterade. Vi är mycket glada över att han väljer att gästblogga hos oss. Om ni är intresserade att gästblogga hos oss om sexualfrågor kontakta: 
Det kan tyckas uppseendeväckande för en som inte är insatt att egentligen är alla former av incestuösa sexuella kontakter är lagliga mellan vuxna så länge som de inte är heterosexuella samlag (en vagina som omfamnar en penis). Homosexuella anala samlag mellan besläktade män är exempelvis fullt tillåta enligt rådande rätt (heterosexuella diskrimineras alltså i denna fråga). Självklart finns det andra begränsningar som inte är unika för incest, så som minderåriga, beroendeställning och egentliga övergrepp.
Vi (Helena och Hanna) stödjer fullt ut en lagändring i incestfrågan, vuxna skall självklart själva bestämma vad de vill göra med varandra.
————————————————
Varför är vuxenincest kriminaliserat?
”Har någon, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, samlag med eget barn eller dess avkomling, döms för sexuellt umgänge med avkomling till fängelse i högst två år.
Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, har samlag med sitt helsyskon, döms för sexuellt umgänge med syskon till fängelse i högst ett år.
Vad som sägs i denna paragraf gäller inte den som förmåtts till gärningen genom olaga tvång eller på annat otillbörligt sätt.”
Brottsbalken 6 kap 6§.
Incestbrottslagen gäller endast heterosexuellt samlag, även om det i paragrafen ovan står sexuellt umgänge (en revidering kanske är på sin plats, där det i lagen står exakt vilken handling man straffas för?). Sexuella interaktioner så som onani, smekningar, oralsex, analsex, samt att homosexuella incestuösa interaktioner är legaliserade. Även homosexuella samlag, då samlag i brottsbalkens mening inte kan förekomma mellan ett samkönat par. Lagen drar också isär incest från sexuella övergrepp och utnyttjande. Incestuösa interaktioner mellan halvsyskon och mellan adoptivförälder – adoptivbarn är också lagliga. Det är således endast heterosexuella samlag mellan biologiskt besläktade individer i rakt nedstigande led, som är straffbara. Det vill säga: samlag mellan helsyskon eller mellan förälder och avkomling. Länder som har påverkats av Frankrikes strafflagstiftning; ”Code Penal” och dess reformsträvanden är; Portugal, Belgien och Holland. Där incestuösa interaktioner ej är straffbara, så till vida inte underårighet, tvång, psykisk sjukdom eller missbruk förekommer. 1734 års svenska lag var starkt influerad av religiösa föreställningar och påbud och därför var också straffet för incest dödsstraff. Böter till kyrkan skulle också betalas, pga detta skamliga sedlighetsbrott. Straffansvaret kunde sträcka sig så långt till och med sjunde släktledet, med motivation till att Gud vilade på den sjunde dagen efter att ha skapat världen. Dödstraffet för incest upphävdes inte förrän vid 1864 års strafflag.[1]
Skäl till kriminalisering
Genetiska skäl
Det genetiska skälet baseras på de påstådda ökade risker som föreligger vid incestuösa sexuella kontakter. Det, framför allt för att skydda den ännu ofödda avkomman. Teoretiska försök har gjorts, att beräkna denna ökade risk och då forskare har kommit fram till differenta bedömningar har riskskalan i procent räknats mellan 15-32. I beräknar har dessutom inte bara genetisk ärtflighet tagits in, utan även miljörelaterade faktorer.[2], [3], [4]
Empiriska studier är begränsade i antal, där det t ex. inte framgår något om genetiska skador/sjukdomar gällande mor/son -incest. Gällande far/dotter-incest finns däremot ett par vetenskapliga sammanställningar som dock är bristfälliga.
Tillförlitliga studier, av barn vars föräldrar är syskon eller släktingar i rakt nedstigande led, saknas dessutom. Vissa studier är t ex retrospektiva och saknar uppgifter om missfall. I sammanställning är dock risken för skador förhållandevis liten och känns därför som ett väldigt tunt skäl till att behålla bestämmelserna i
BrB 6 kap. Man kan finna en förhöjning av missfall, dödfödda och allvarligt sjuka men det behöver inte förklaras utifrån den incestuösa relationen. Förr så levde t ex flertalet mödrar under en stark psykisk press och då abort inte stod till buds försökte många framkalla missfall på olika sätt vilket kunde leda till fosterskador. Dessutom är de flesta barnen som föds ur incestuösa relationer helt normala. [1]
Vid ett eventuellt upphävande om förbudet, kan det dock antas att antalet barn ökar och att sjukdomsfrekvensen inom just denna specifika grupp skulle bli något större än bland övriga grupper. Men med hänsyn till den ringa risk som föreligger, så är det inte troligt att sjukdomsfrekvensen skulle öka hos befolkningen som helhet. Något att understryka är också att den övervägande delen av de som får barn med ärftliga sjukdomar, är de som inte är släkt. [5]
Det är av stor vikt, tycker jag, att lagstiftningarna, även för incest, är linjära med samhällets attityder till genetiska risker vid förbindelser mellan människor som inte är släkt. Detta är dock inte fallet: Samhället förbjuder t ex inte sexuella förbindelser hos par med förhöjd risk att få ett missbildat eller sjukt barn. Tvärtom erbjuder samhället rådgivning till föräldrarna om riskerna och om födslokontroll och överlåter till dem själva att besluta om de vill skaffa barnet eller fler barn. Detta är kanske det starkaste argumentet mot det genetiska skälet för kriminalisering av incest; att risken, för ett barn till obesläktade föräldrar, att få en sjukdom, kan vara mycket större än för ett barn till två helssyskon eller till förälder/avkomling. Åtminstone jag tycker att samma tolerans borde visas mot incestuösa par. Om besläktade par inte ens bär på sjukdomsgener faller dessutom precis alla genetiska skäl till kriminalisering platt.
Etiska skäl
Lagstiftningen bör spegla medborgarnas rättsuppfattning (vilken ofta baseras på ingen uppfattning alls), framgår det i utredningarna. Det är alltså ingen giltig grund till en kriminalisering av incest, då majoritetsargument inte bara är ologiska, utan helt irrelevanta – approximativt 2 miljarder kristna kan faktiskt ha fel. Den allmänna uppfattningen lyder att det är skadligt och förkastligt med sexualitet mellan närstående, incest ska således, på något sätt, förhindra ett sunt familjeliv. Vad är ett sunt familjeliv till att börja med? Att incest uppfattas som stötande kan dock inte vara ett skäl till kriminalisering, då många andra avvikande sexuella beteenden, så som homosexualitet genom tiderna har och fortfarande väcker stark anstöt, utan att för den delen vara kriminaliserade idag. Det etiska skälet är således inkonsekvent, för att inte säga helt inkompetent. Man kan ju fråga sig, med de etiska skälen i åtanke, varför incestuöst oralsex och analsex – samt homosexuella incestuösa relationer, incestuösa relationer mellan adoptivförälder-adoptivbarn och incestuösa relationer mellan halvsyskon är lagliga. Är inte dessa minst lika stötande? Komplicerar inte det här också det sunda familjelivet på samma grunder? [3]
Psykologiska skäl
Normaliseringsprocess (en föga adekvat term) i våld tas upp i utredningarna, där mannen och kvinnan intar olika roller: Mannen bekräftar sig själv och sin maktposition med våldet, medan kvinnan efter ett tag anpassar sig, för att underordna mannen. Detta ska kortfattat vara varför många kvinnor har svårt att lämna våldsamma relationer. Nu förstår jag verkligen inte vad detta har för relevans i en sakfråga om incest. Detta handlar om våld, sexuellt övergrepp och utnyttjande. Det finns inget likhetstecken mellan detta och företeelsen incest. Incest (från latinska incestus) betyder blodskam och inget annat. Utöver detta handlar de psykologiska skälen om sexuella övergrepp mot barn, vilket inte heller har med incest i sig att göra. Visst, om föräldern förgriper sig sexuellt på sin avkomling, så är det incest, men det primära brottet är ändå det sexuella övergreppet. Tvånget och övermannandet. Vi vet redan varför sexuella övergrepp och våldtäkter bör vara kriminaliserat och då detta inlägg riktar sig mot konsensuellt incestuöst sex, mellan vuxna individer, känns detta ännu mer irrelevant.
Det enda psykologiska skälet jag kan se som giltigt, är den inverkan stigmat kan ha på de individer som ingår en konsensuell, incestuös relation. Men det är snarare ett skäl till att upphäva förbudet mot incest, då det inte minst skulle ta bort skammen för brott. Det skulle således också, vid sexuella övergrepp mellan syskon eller förälder/avkomling, bli lättare för individen att anmäla, då incest inte längre är ett brott. Den värsta skulden och skammen försvinner och det huvudsakliga brottet i sammanhanget är trots allt det sexuella övergreppet eller våldtäkten. Incest i sig har återigen, inget med dessa handlingar att göra. Incest betyder inte att en förälder förgriper sig på ett barn, utan incest beskriver endast en sexuell kontakt (samlag i Sverige) mellan helsyskon eller förälder/avkomling. Det är den biologiska relationen som åsyftas.
Slutsatser
Det borde ske en revidering i BrB 6 kap 6§, i att avkriminalisera incest mellan individer som är 18 år eller äldre. Skyddet om mot barn i beroendeställning konsumeras dessutom redan i BrB 6 kap 4§:
“Har någon sexuellt umgänge med den som är under arton år och som är avkomling till eller står under fostran av honom eller henne eller för vars vård eller tillsyn han eller hon har att svara på grund av en myndighets beslut, döms för sexuellt utnyttjande av underårig till fängelse i högst fyra år. Detsamma skall gälla om någon, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, har sexuellt umgänge med barn under femton år. Om den som har begått gärningen visat särskild hänsynslöshet mot den underårige eller om brottet på grund av dennes låga ålder eller annars är att anse som grovt, skall dömas för grovt sexuellt utnyttjande av underårig till fängelse, lägst två och högst åtta år”
Det är uppenbart att det är det genetiska skälet som ligger till grund för kriminaliseringen. Med tanke på att det bara är heterosexuella samlag som räknas som incest. Men här återfinns en stark motsägelse i lagstiftningen. Då det som redan nämnt, finns föräldrar som har en större riskökning att få ett skadat barn än den risk som är förknippad med incest. Samhället accepterar dock att paret med den nedärvda sjukdomen själva väljer om de vill skaffa barn. Möjligheten att göra riktad fosterdiagnostik är dessutom stor.
I den genetiska rådgivningen informeras föräldrar om vilken risk som föreligger, att barnet kan födas med genetiska skador, eller anlag för sjukdomar. Aspekterna i bedömningen är inte på något sätt annorlunda, vad det gäller incestuösa par eller icke-besläktade par. Det handlar fortfarande om risken, beroende på anlag och autonomi.
Men varför har då inte incestuösa par rätten till självbestämmande, huruvida man ska behålla eller ta bort barnet, när t ex ett handikappat par har det? Det rådande förbudet mot incestuösa samlag, påminner om en modern version av den tvångssterilisering som användes på individer, som inte ansågs vara passande att yngla av sig. Detta pågick från 1935 till 1975 och är ett väldigt bra exempel på hur myndigheter kan missbruka genetisk kunskap. Men utifrån detta kan det utrönas, att hög risk för skador på avkomman inte är skäl nog för att förbjuda samlag mellan icke-besläktade. Även om risken kan vara högre än vid incest. Det är således inte längre uppenbart, att det genetiska skälet ligger till grund för kriminaliseringen. Så varför är konsensuellt incestuöst sex, mellan vuxna, kriminaliserat?
Det ska också tilläggas att det i Sverige inte finns något i lagen utöver incest som förbjuder sexuella förbindelser trots att det finns en markant ökad risk för genetiska skador/sjukdomar hos avkomlingar. Vilket förefaller märkligt, då samma preventivmedel och medicinska redskap kan brukas av incestuösa individer. Sex måste uppenbarligen inte leda till reproduktion, då människor tydligt kan ha det, även för njutnings skull. Och de preventivmedel som finns till förfogande, får inte någon decimerad effekt bara för att ett incestuöst par brukar dessa. För mig är det helt obegripligt hur incest, mellan sexuellt självbestämmande individer kan vara förbjudet, med det underlag som finns till hands. Inget av de skäl som tagits upp av sexualbrottskommittén håller för granskning.
Vuxenincest samt syskonincest ska liksom andra närbesläktade sexuella interaktioner vara lagliga. Naturligtvis ska samtyckande inför den sexuella kontakten föreligga, samt att samtyckandet tas mellan två sexuellt självbestämmande individer. Skulle föräldern eller ena syskonet, i sammanhanget, få ett nej och sedan utnyttja sin beroendeställning i sexuellt syfte, så ska föräldern eller syskonet straffas för sexuellt utnyttjande, alternativt sexuellt övergrepp/våldtäkt beroende på hur den sexuella interaktionen ter sig. Skulle föräldern ha sexuellt umgänge med sitt underåriga barn, så skulle föräldern straffas för sexuellt utnyttjande, alternativt sexuellt övergrepp/våldtäkt av/mot underårig. Allt detta, enligt lagstiftningar som finns, oberoende av upphävning av förbudet mot incest.
Jag kan inte, p g a de fatalt undermåliga skälen till kriminalisering, få något annat intryck än att majoriteten i sexualbrottskommittén helt enkelt motsätter sig incest av moraliserande och sexnegativa skäl. Vilket är oförsvarbart, då det snarare finns fler skäl, eller egentligen endast skäl, till en avkriminalisering. En lag bör varken baseras på moral eller blott teoretiska underlag.
Referenslista
[1] C-H Alström. A study of incest with special regard to the Swedish penal code. Acta psychiatrica scandinavica 1977;56
[2] SOU 1972:41. Familj och äktenskap s. 134 och prop. 1973:32 Om ändring i giftermålsbalken s. 97 f
[3] SOU 2001:14
[4] Det finns två s.k. deletorios equivalents (recessiv förändring eller motsvarande icke genetisk händelse som ger upphov till allvarliga symptom) per spermie eller äggcell enligt NE Morton. An estimate of the mutational damage in man from data on consanguineous marriages. Proc. Natl Acad Sci USA 42, 1956. s. 855-863 vilket leder till en överrisk på 32% vilket kan jämföras med AH Bittles och JV Neels, The cost of human inbreeding and their implications for variations at the DNA level. Natare Genet 8, 1994. s. 117-122 som menar att det endast finns 1,4 deletorios equivalents per spermie eller äggcell vilket innebär en riskökning på 15% att få ett skadat barn vid incest.
[5] SOU 1976:9 s. 107
Angående det genetiska finns faktiskt ett och annat, inte minst historiskt, att fylla i i Thomas’ inlägg. Första gången överhuvudtaget som en koppling gjordes till s k ”inavelsdepression” i fallet incest var så sent som 1858. Det kom också under den tidens extrema puritanism, ”masturbationsskräcken” och kunde – som alltid medelklassnormerna – snabbt spridas som en ”sanning” bland folk i gemen. Det finns alltså all anledning att utgå från att det – precis som med så många andra sexuella fenomen – är en uteslutande ideologisk, puritansk konstruktion. Särskilt som det inte refereras till detta skäl mot incest någon gång tidigare av incestens motståndare, så som moralistiska greker och romare eller kristna teologer. Tvärtom så ansågs barn födda ur incestuösa förbindelser få särskilt framstående gåvor, och blev i myter och sagor ofta hjältar, så som Hrolf Kraki här i Norden och Crimthan i den keltiska sagovärlden.
Incestuösa sexuella handlingar var ytterst sällan förbjudna före kristendomen, däremot incestuöst ÄKTENSKAP. Således straffades man i allmänhet inte för incestuös sex, även om de filosofiska moralisterna tyckte det var ärelöst (utom incest mellan mor-son, som t o m ibland upphöjdes, som av t ex Filon, tydligen beroende på hustrurnas” inlåsning” i Aten, då bara de egna barnen blev möjlig sexuell förströelse när en make hellre ägnade sig åt konkubiner och hetärer). Det kan illustreras av en av Catullus’ dikter om konsuln Lucius Gellius Poplicola:
”Låt en magus bli född utifrån den illa sedda föreningen mellan Gellius
och hans moder, och låt honom lära persernas tröstetalesätt;
att en magus måste födas av en moder och son,
om den ogudaktiga persiska religionen är sann.
Tacksamt må han hylla de gudarna, med passande sånger,
då han högtidligen sprutar sin vätska i den drypande (lidelse)elden”.
Catullus anförde incesten i avsikt att kasta vanära på Poplicola, men det var inte juridiskt straffbart. I Persien och Egypten, och bland andra folk i regionen, var sexuell träning med syskon och föräldrar en självklarhet. I förstnämda land var äktenskapet inom familjen heligt och ”suddade ut synd”, i det andra var en tredjedel av alla äktenskap under romersk tid ingångna mellan fullsyskon.
Det råder inte heller konsensus rörande genetiska skador bland forskarna, eftersom studier av historiskt sett starkt incestuösa kulturer, som i Sydindien (Rao & Inbaraj samt Majumder, äktenskap mellan morbröder och systerdöttrar sedan hundratals år) och Dammam i Saudi-Arabien (52 % av äktenskapen mellan kusiner sedan hundratals år) inte uppvisar någon som helst förhöjning av genetiska skador. Däremot finns studier med korttidsperspektiv som uppvisar förhöjda genetiska skador (som t ex studier av förhöjd frekvens av kusinäktenskap i Japan i Hiroshima och Nagasaki, efter atombomben, och amerikanska religiösa sekter, som t ex Amishsekten). Men många hävdar, att de genetiska skadorna bara ökar inledningsvis (vilket oftast tar sig uttryck i en viss förhöjning av barnadödlighet, det skadade fostret stöts bort) och att incest är ett instrument för att reducera skadliga alleler.
Historiskt och antropologiskt sett är det också ett faktum, att incest är universellt, vilket däremot INTE incesttabut är (massor av kulturer har institutionaliserat det och få förbjudit det). Det är med största sannolikhet också så, att vår kultur (den västerländska kristna), som ju är historiens mest sexrepressiva och aggressiva, förmodligen driver upp incestfrekvenserna p g a puritaniseringen. Bland s k ”primitiva” kulturer understryks nämligen ständigt att just den lätta tillgången på att få sex när man än vill ha det (eftersom inga ”renhetskrav” läggs på kvinnorna är både män och kvinnor promiskuösa, och använder sex för nöje – och i kvinnornas fall som en handelsvara för extra tillförsel, d v s ”prostitution”) är orsak till att man inte behöver knulla inom familjen. I vår kultur – som ju direkt stöter ut en tredjedel av befolkningen från sexualiteten (en amerikansk undersökning 1994 visade att en fjärdedel av männen och en tredjedel av kvinnorna helt varit utan sexpartner det senaste året eller mer) orsakar svårigheten att få sex – eller hänvisningen till bara en enda partner – förmodligen en kraftig ökning av incest, eftersom barn/syskon blir lättillgängligare alternativ. Särskilt eftersom också lagar som vår prostitutionslag (”sexköpslagen”) än mer ska strypa människors möjligheter till att få sex.
Jo, jag vill också tillägga, att den s k “Westermarckseffekten” gör att frekvenserna av incest naturligt hålls låga. Den innebär att folk som växer upp tillsammans – eller lever länge ihop (som många gifta) – utvecklar ett ointresse för sex med varandra. Däremot tar det inte bort sexattraktionen blodsbandsmässigt, eftersom syskon och föräldrar-barn som separeras känner denna attraktion. Sedan finns det också undantag från “Westermarckseffekten”, som gör att attraktion kan kännas fast man lever ihop länge (som med vissa äktenskap), vilket gör att syskon och förälder-barn kan vilja inleda sexuella förbindelser. Intressant nog så visar de få representativa undersökningar som existerar att en stor majoritet av dem som bedriver incest har positiva erfarenheter av det. Enligt såväl Nelson som Farral hade två tredjedelar den upplevelsen. Kilpatrick fann också, att de som utövat incest på intet sätt har mer psykiska problem än kontrollgruppen. Något som konfirmeras av Bal & medförfattare. Det är dessutom en myt att far-dotter-incest skulle vara den mest omfattande. Den vanligaste formen är mellan syskon, och den näst vanligaste förmodligen mellan mor och son. Den största skadan orsakas utan tvekan också av samhällets fördömande och puritanism, inte av handlingen i sig. Som också Thomas klargör utgör emellertid våld eller tvång en försvårande omständighet. Men då incesten är ömsesidig skadar aldrig sexhandlingen. Det är som t f psykologiprofessor Max Scharnberg (en av inte alltför många kunniga och kloka psykoarbetare) säger, att idén om att sex skulle vara skadligt är en produkt av 1800-talets sexualrepressiva, puritanska diskurs. Idén togs sedan upp av psykoarbetare på 1970-talet, efter ett årtionde av kraftigt minskande patientunderlag under den sexuella liberaliseringen, och applicerades nu på incest och intergenerationell sex, för att driva upp patientsiffrorna. Något man lyckades bra med, eftersom kristna och (radikal)feminister hängde på för att främja sina egna syften. Men historiskt sett har aldrig ”barnräddare” varit ute efter att rädda barn, och utan att tveka offrar man hur många barn och vuxna som helst för att uppnå sina mål. Då som nu.
Väldigt bra ifyllning där, Dick. Väldigt bra.
Tack
Borde inte effekterna som märks vid inavel av djur kunna appliceras på människor oxå?
Jag är på intet sätt emot en lagändring, tvärtom, jag är bara lite nyfiken på den där genetiska aspekten av det.
Jag är inte tillräckligt insatt i effekterna på djur för att kunna uttala mig, men det finns undersökningar som visar att inavel alls inte behöver ha effekt på längre sikt. Cheetaaporna har t ex genom dna kunnat bestämmas härröra från en enda hona (eller möjligen två), vilket måste ha inneburit en kraftig “inavling” inledningsvis. änniskan anses ju också p g a dna härstamma från sju honor (som knappast levt samtidigt), vilket innebär perioder av kraftig inavling under olika perioder av mänsklig utveckling. Den nuvarande vagstammen i Sverige härrör från två individer (även om ett par “utsocknes” tillstötte i vintras), utan resultat i inavelsdepression. På TV såg jag en vargforskare som förvånat sa att “det verkar som genetiska skador inte uppstår under extrema förhållanden”. Något som naturligtvis inte stämmer, utan det beror ju på att inavlingseffekterna är kraftigt överdrivna i folkmyten. Ett parallellfall finns på en ö mitt ute i de stora sjöarna i USA/Canada. Två vargar vandrade över isen och en vargpupulation uppstod. EFter några generationer dog dock en stor grupp p g a inavlingen, men den grupp som levde vidare har förökat sig utan problem. Det är ett av tecknen på att inavling faktiskt också förbättrar arten, genom eliminerande av skadliga alleler. En professor Castle hade 1916 med sina elever inavlat en fluga, Drosophilia, bröder och syster i 59 generationer utan försämringar. Moenkenhaus gjorde det med 75 generationer, utan fertilitetsproblem eller andra skador. Nu är ju flugor kanske mindre avancerade än däggdjur, men D H D King i USA parade 25 generationer råttor. Denna stam var överlägsen de vanliga och hannarna var 15 procent tyngre och honorna 3 procent tyngre och fertiliteten hos dessa var ca 8 procent högre. Utslagningen visas av försök som en tysk, G M Rommel, gjorde. Han parade 33 par av hamstrar i 20 generationer bror-syster. Bara 16 av dessa överlevde, men dessa var överlägsna andra hamstrar.
Förmodligen är det denna “förbättringseffekt” som frapperat forntidens och medeltidens människor, och som resulterade i myten om särskilt framstående individer genom incest. Något som förmodligen i praktiken kunde studeras under de långa perioder som t ex faraonerna i Egypten praktiserade syskonäktenskap, och ibland äktenskap fader-dotter. Eftersom det finns tecken på liknande matrlinjärt ärvande som i Egypten hos oss i Norden före folkvandringstid och bakåt är det möjligt att man haft långa serier av incestuösa äktenskap även här i Norden där “överlägsenhetsfenomenet” kunnat studeras. Flera källor nämnder också utbredda incestuösa äktenskap hos kelterna.
Oj, verkligen intressant, tackar för svaret Dick.
Hur djävla sjuka är NI??
En vagina somm omfamnar en penis?????
Det är vuxna men att blanda in barn, är för DJÄVLIGT!!!!!!!!!!!!!
Sen kan NI kalla ER hur liberala som helst, jag laddar…….
Kjell-Åke:
Inlägget handlar endast om vuxenincest och vår beskrivning av vad ett heterosexuellt samlag är med en vagina som omfamnar en penis var medveten. Vi anser nämligen att mannens könsorgan får alldeles för stor betydelse språkligt.
*
Återigen vill jag påpeka att vi kräver en sansad ton på vår blogg. Om du inte skärper dig kan jag tvingas blockera dig från att fortsätta kommentera.
OCH?
Hotar du mig?
Kan jag tillkalla……?
Möt mig i en seriös debatt om. “Knulla barn”
För det är ju det du skriver om…..!
Från och med nu kommer jag inte tillåta fler inlägg från dig om de inte håller sig till ämnet.
*
Jag hotar ingen, det är ett faktum att jag inte kommer släppa igenom dina kommentarer på den här bloggen om du inte kan hålla dig till ämnet. Du får självklart skriva vad du vill på din blogg.
*
Personliga frågor och önskemål tas via mail.
Det svaret säger allt, du väljer komentarer!!
peddodiktator, Eller????????????????
Nej, så är det faktiskt inte. Vi har vissa krav på standarden kring kommentarer som görs på vår blogg. Detta är ingen blogg som de på aftonbladets bloggby. Kommentarerna skall ha med inläggen att göra och följa våra regler för kommentarer.
*
Jag har redan gett dig alldeles för stort spelrum och nu får du inte mer. Var artig och sansad helt enkelt och privata kommentarer/önskemål skickas via mail.
*
Vad gäller dina övriga påståenden om min person (i inlägg som inte släpptes igenom) kan jag säga att jag inte är en pedofil. Inte för att det är något fel med att vara pedofil utan det bara är så.
*
Du är välkommen att försöka igen när du är nykter.
Jag Håller på er Hanna, helena och Thomas! Självklart skall vi ha en lagändring….! Men tyvärr så tar det lite tid som det verkar! Homoförhållanden och kvinnlig rösträtt var ju nästan “igår”!!
Hoppas på fler inlägg!!
Henke
Hej!
Själv född i början av 60-talet och uppvuxen under den den mest fria tiden, undrar jag hur det kom sig att SOU 1976:9 kunde bli nedröstad? Hur många av beslutsfattarna var egentligen för och emot? Vilka remissinstanser var för och emot? Finns dessa fakta tillgängliga någonstans annat än i ett dammigt arkiv?
Finns det någon statistik över, eller åtminstone en uppskattning av, hur vanligt det egentligen var att barnen fick lära sig om sex hemma under 60/70-talet? Min och mina jämnåriga vänners bild är att det var mer regel än undantag, och ansågs som det naturliga sättet att leva.
Tacksam för svar.
PS. Ja, jag är medveten om att inlägget ursprungligen handlade om vuxenincest, så min fråga får gärna flyttas till en lämpligare tråd. Lag&rätt?
Hej Eva.
Jag är född i mitten på sjuttiotalet och sex pratades det ALDRIG om hemma, Vet inte hur du hade det som är född på sextiotalet! Vill gärna veta mer.
Sen undrar jag hur din inställning är till vuxenincest?
Henke