Om “att göra en Parikka”, eller Isabella Lund hotad till tystnad

September 26, 2007 on 7:22 pm | In Lag & rätt, Prostitution, Yttrandefrihet | 1 Kommentar

En av de mer framträdande debattörerna i debatten kring sexhandeln har känt sig tvingad att lägga ned sin aktivism/frihetskamp på grund av att en av hennes meningsmotståndare hotat avslöja vem hon är och därmed även hotat hennes barn. Ursprungligen var vårt inlägg tänkt att kallas för “Dömd våldsbrottsling hotar Isabella till tystnad” som en liten drift med hur journalister brukar sensationalisera saker och ting. Men det är faktiskt inte så långt ifrån verkligheten som det kan verka vara, Johanna Parikka Altenstedt (hennes bloggar) som utpressaren heter, är faktiskt dömd för brott i domstol och fick betala böter samt skadestånd på 20000 kr och fick 2 årig villkorlig dom. Här kan ni läsa Johanna Parikka Altenstedts version av det hela men också hur hon drog det till hovrätten och ändå fick betala sitt skadestånd. Mycket kan man säga om korrumperade poliser och rättsrötan i landet (eller lagstiftningen överhuvudtaget) men med tanke på Johanna Parikka Altenstedts lögnaktiga beteende i prostitutionsdebatten så anser i alla fall vi att det inte finns några skäl att tro på den tilltalade som framstår som inget annat än en rättshaverist.

Att bli hotad med att bli outad är maktens lakejers främsta vapen för att tysta oliktänkande vars åsikter inte är socialt accepterade. Detta är Johanna Parikka Altenstedt mycket väl medveten om och det är därför hon använder det mot Isabella Lund. Det används inte bara i prostititionsdebatterna utan också mot andra former av sexuella dissidenter. Utsatta minoritetsgrupper som exempelvis pedofiler och zoofiler råkar för jämnan ut för det enbart i syfte att tysta deras röst. I USA har exempelvis Perverted Justice skapat en hel wiki enbart i syfte att hänga ut forumsskribenter på olika lagliga stödforum för pedofiler (Boychat & Girlchat med flera).

Vad gäller specifikt zoofiler så startades hysterin som idag råder världen över av en person som gick under pseudonymen Mike Rolland och han specialiserade sig på att avslöja enskilda zoofilers identitet. Att detta ledde till social katastrof för individerna som avslöjades brydde sig inte Mike Rolland om. Att hans “outande” ledde till minst en persons död brydde han sig heller inte om (utan han ansåg personen som tog livet av sig fick skylla sig själv). Det är nämligen så att Mike Rolland är diagnosticerad med drag av antisocial personlighetsstörning (psykopati) och en del annat, men inte bara det han var även en zoosadist som gillade att tortera och döda djur. Anledningen till Mike Rollands uppförande var inte för att han värnade om djuren, utan för att han hade uteslutits ur zoofilernas gemenskap när det kom fram att han gillade att tortera och döda djur. Detta ledde till att han helt enkelt beslutade sig för att hämnas genom att klä sig i rollen som en djurrättsaktivist och grundade hemsidan och organisationen ASAIRS (Animal Sexual Abuse Information and Resource Site). Han och organisationen ASAIRS gick dessutom in för att sabotera forskning som bedrevs i ämnet genom att anmäla sig till dem som studieobjekt, allt enligt egen utsago.

Mike Rolland och ASAIRS är med största sannolikhet den främsta anledningen till att sexuella beteenden mellan människa och djur ens diskuteras i Sverige idag, och till den lagändring som eventuellt är på gång. Han själv fick med tiden sin identitet avslöjad och avslutade kort därefter sin kamp, som övertogs av andra. ASAIRS lades med tiden ned men deras texter finns än idag på en del amerikanska djurrättsorganisationers hemsidor.

De två ovanstående exemplen var från USA men sådant förekommer även i Sverige och det finns till och med ett sorts nätverk som satt det i system att “outa”, enbart i syfte att tysta och skada sexualpolitiska aktivister som anonymt bloggar eller skriver på forum. För sexuella dissidenter är många gånger anonymiteten avgörande för att de ens skall våga yttra sig, eftersom omgivningens reaktion kan bli mycket negativ och konsekvenserna för personen och dennes familj kan bli fruktansvärda. Allt detta förvärras därefter av de olika störningsstämplarna som det psykiatriska prästerskapet satt upp gentemot olika läggningar för att upprätthålla den “korrekta” bilden av sexualitet. Vilket kan leda till att personer med olika socialt oaccepterade sexuella läggningar kan förlora vårdnaden för sina barn, kan bli utsatta för utpressning eller på andra vis drabbas på grund av statens ingripande, mycket tack vare störningsstämplarna.

Men det kan också finnas en positiv sida i det negativa, i en del fall kan de som blir “outade” bli stärkta i sin övertygelse och ta sin kamp till nya nivåer. När oron och rädslan väl lagt sig kan det i en del fall det rent av vara en befrielse att kunna vara sig själv, och när man inte längre behöver använda en pseudonym kan man nå ut bättre med sitt budskap. Vi anser dock inte att någon skall behöva råka ut för att “outas” och de som “outar” är vidriga människor som förtjänar allt negativt som kan komma ur att förnärma mycket desperata individer som inte, längre, har något att förlora.

Vi som skriver ‘Svensk sexualpolitik idag’ har båda blivit utsatta för mycket hot och även hot om att folk skall ta reda på vår identitet och sprida den i syfte att tysta oss. Även Johanna Parikka Altenstedt har diskuterat anonymiteten kring projekt som vi varit engagerade i och till och med på sin blogg kallat Helena för en av “nätets giftiga spindlar”. Ingen av oss är egentligen speciellt hemliga, vi är medvetna om att ett stort antal personer har våra namn och alla webbplatser och domännamn är exempelvis registrerade med fulla namn och personnummer hos leverantörerna. Hanna har dock en mycket högre nätprofil i allmänhet än Helena och är engagerad i många fler frågor. Denna höga profil har lett till att Hanna råkat ut för flera “stalkers” som förtalar henne på olika platser och på olika vis försöker komma åt henne i syfte att få henne att upphöra med sin sexualpolitiska aktivism. Det har till och med varit så illa att en person sagt att personen skall ta kontakt med Hannas familj i syfte att komma åt henne. Men varken Hanna eller Helena kommer låta sig stoppas på grund av sådana vidriga påståenden/hot, våra familjer och vänner VET redan vad vi håller på med och vad de än tycker påverkar inte det vår sexualpolitiska aktivism även om man lätt blir mycket äcklad av när folk börjar hota ens familj.

Det tillhör helt enkelt någon sorts förväntad artighet och etikett på Internet att man helt enkelt inte tar reda på och avslöjar folks identiteter, oavsett om personen försöker dölja sig eller är öppen med vem denna är. Att bryta mot detta gör att talessättet “what goes around comes around” då börjar gälla (som vi uppfattar det) gentemot de människor som på de nesligaste vis, som Johanna Parikka Altenstedt hotar göra mot Isabella, hotar avslöja eller har avslöjat en persons identitet. Det öppnar enligt oss upp för möjligheten att agera mot Parikka Altenstedts närvaro på Internet och att det samtidigt är legitimt för andra internetanvändare, som vi uppfattar moralen på Internet. Observera dock att vi inte uppmanar till någon som helst agerande mot henne, vi anser att alla skall respektera Isabellas önskan att inte göra något mot Parikka Altenstedt. Vad vi vill illustrera är snarare att Johanna Parikka Altenstedt brutit mot en av vad vi uppfattar som fundamentala oskrivna regler på Internet och troligen, mot Isabellas önskemål, kan förvänta sig olika ageranden gentemot sin närvaro på Internet. Skulle något sådant ske är vi dock bland de första att beklaga det.

Johanna Parikka Altenstedts främsta avsmak gentemot Internet verkar vara det faktum att man kan vara anonym, och eftersom hon inte verkar gilla oliktänkande och röster från personer som inte annars kan komma till tals i den politiskt korrekta offentliga debatten, är det alltså inte så konstigt. I praktiken är Johanna Parikka Altenstedt en fiende till Internet och dess friheter, tanken på att hon specialiserat sig på Internet och till och med verkar föreläsa om ämnet är mycket skrämmande. Avsaknad av anonymitet bevarar en förlegad Status Quo i samhället där Parikka Altenstedt är en av maktens repressentanter, det ligger alltså i hennes intresse att de röster som annars inte kan komma till tals tystas. Att människan samtidigt är en journalist är beklämmande men bekräftar bilden av journalister som maktens instrument snarare än granskare av makten och bärare av samhällsdebatten, även för sådana som är kritiska mot den rådande synen i samhället.

Det mest obehagliga vad gäller Parikka Altenstedt är att hon underförstått hotade Isabellas barn vilket hon tidigare i bland annat sin blogg påpekat att bli lidande på grund av Isabella och hennes verksamhet på Internet. Det är alltså mycket tydligt att Parikka Altenstedt är medveten om att avslöja Isabella Lunds identitet i huvudsak skulle drabba hennes barn, vilket gör Parikka Altenstedts hot riktigt vidrigt. Ännu mer tydligt blir det när Isabella Lund om och om igen sagt att hon inte skäms för vem hon är och vad hon har för åsikter, utan att hon i huvudsak är anonym för sina barns skull. Johanna Parikka Altenstedt kan inte komma undan dessa faktum oavsett bortförklaringar och förhoppningsvis inser hon själv detta med tiden. Ingen välmenande och godhjärtad individ kan så målmedvetet ge sig på en annans barn, man respekterar helt enkelt andras gränser och gör allt för att inte skada oskyldiga som inte är inblandade i en dispyt.

Nu står det dock klart varför Johanna Parikka Altenstedt stört sig så mycket på Isabellas anonymitet, hon har helt enkelt inte kunnat komma åt henne med smutskastning av hennes person och andra saker folk som inte kan ta debatten tar till. Johanna Parikka Altenstedt har försökt med många olika metoder för att neutralisera Isabellas trovärdighet, hon har till och med påstått att Isabella i själva verket varit Petra Östergren. Nu när Parikka Altenstedt verkar veta vem Isabella Lund är och alltså fått veta att hon tidigare haft fel, försöker hon alltså inte använda denna nyvunna kunskap för att höja debattens nivå utan återigen för att neutralisera Isabella Lund. Vilket denna gång lyckades till mångas förtret. Men den som skadats mest av detta är Johanna Parikka Altenstedt själv då hon visat att hon vare sig förstår sig på Internet eller respekten för andra människors integritet. Hon har diskvalificerat sig som journalist, som Internetvetare, seriös debattör och framför allt som en medmänniska med empati som förtjänar respekt.

Isabella Lund är enligt oss en fantastisk människa och hennes frihetskamp har påverkat många. Hon har personligen under den tid hon varit engagerad i dessa frågor varit den enskilda röst som varit den som påverkat mest enligt vår uppfattning. I våra ögon är Isabella Lund en hjälte i prostitutionsdebatten och även om hon och vi inte delar uppfattning i många frågor, så tycker vi att hon varit en mycket ärlig och god debattör. Isabella Lund var från början och slut först och främst en medmänniska som ville alla väl, hon har ett starkt rättspatos och ville få fram de röster som inte kunde göra sig hörda. Till skillnad från Johanna Parikka Altenstedt, som snarare velat falskeligen utge sig för att vara en såpass bra människa som Isabella Lund faktiskt varit och fortfarande är.

Vi förväntar oss en offentlig ursäkt från Johanna Parikka Altenstedt till Isabella Lund, det är det enda vettiga en empatisk och medkännande individ skulle göra. Men Johanna Parikka Altenstedt verkar tyvärr vara en rättshaverist och ärligt talat ganska hysterisk varför vi tror chanserna är mycket små. Ett lögnaktigt öppet brev är inte en ursäkt utan förvärrar snarare läget, speciellt när man påstår att de som blivit upprörda över hotet vara Isabella Lunds kunder och därmed lagbrytare som hon själv! För en genomgång av brevet läs vidare hos Louise P.

Sitter man på andra sidan av stängslet av vad maktens män och kvinnor beslutat varande acceptabelt vad gäller sexuella läggningar och sexuella beteenden, så är man mycket väl medveten om hur paralyserande sådana hot kan vara och hur känsligt det kan vara att bli “outad”. Vi som skriver ‘Svensk sexualpolitik idag’ känner att vi kan förstå utsattheten hos alla de som tvingats utstå ‘Johanna Parikka Altenstedt’-liknande metoder. Möjligheten att kunna vara anonym är livsviktig för en kritisk samhällsdebatt, de som vill motverka möjligheten till anonyma röster motverkar demokratin men också möjligheten för sexualpolitiska framsteg, vilket historien kan lära oss då många av de tidiga aktivisterna för bland annat homosexualitet skrev under pseudonym. Denna gång vann tyvärr utpressaren…

Blogge Bloggelito verkar samla alla blogginlägg om Johanna Parikka Altenstedts blunder. Vi rekomenderar våra läsare att läsa de andra bloggarna vilka komplementerar vårt blogginlägg.

Vi hoppas att Isabella Lund väljer att återkomma till debatten. Vi hoppas även att uttrycket “Att göra en Parikka” blir ett talesätt för att skämma ut sig totalt genom att hota folk på Internet “outa” dem.

LUF, fiender till såväl frihet som sexuella minoriteter.

September 1, 2007 on 9:41 am | In Ej kategoriserad | Inga kommentarer

Liberala UngdomsFörbundet hade den 10 augusti 2007 en kongress där de avhandlade ett flertal frågor relevanta för svensk sexualpolitik. Liksom deras moderparti förespråkar inte LUF egentligen några friheter alls för individen. Utsatta sexuella minoriteter har ingen ökad trygghet i LUFs idealsamhälle såvida de inte tillhör grupper som det är politiskt korrekt att smöra inför.

LUF ställer sig bakom sexköpslagen och vill exportera den till resten av Europa. Detta trots att svenska sexköpslagen egentligen inte gjort tillvaron bättre för vare sig offer för sexuell slavhandel eller yrkesverksamma sexsäljare.

Vidare vill LUF kriminalisera vad man kallar “sexuellt utnyttjande av djur”. Hyckleriet framstår som tydligast när det framgår att LUF samtidigt stödjer fortsatt semineringsverksamhet trots att det i det närmaste skulle kunna anses vara sexuellt utnyttjande av djur. Som vanligt handlar det egentligen inte om omtanke för djuren i den här frågan, utan om trångsynt moralism över andra människors sexuella behov med tillhörande känslor av kärlek. Vi på Svensk sexualpolitik idag finner dock LUFs trångsynta förmyndarinställning gentemot sexuella beteenden mellan människa och djur vara helt i linje med deras tidigare ordförande, riksmoralisten Bigotta Ohlssons, personliga ställningstaganden. Det är svårt att vara förvånad och vid det här laget borde de flesta inse

att Folkpartiet upphört vara ett liberalt parti sedan länge och numera är de snarare en sorts socialdemokratisk mini-Me.

En annan relevant punkt att uppmärksamma är att LUF vill förbjuda s.k. “öppen källkod”, eller “Open Source”. Open Source betyder att vem som helst kan läsa källkoden till ett program och dels utveckla det vidare, dels se att inga dolda bakdörrar eller säkerhetshål finns inbyggda i programmet. Att ge bort själva källkoden gratis och istället utveckla tjänster kring produkten är det som gjort operativsystemet Linux så framgångsrikt och säkert, att militär och andra väljer Linux framför Windows.

Källa, Open Source: Falkvinge