Del 2 - Prostitution i andra länder och prostituerades organisering

Inledning

Anja Lundby-Wedin (s) blev här i dagarna vald till ordförande i EU för dess fackliga samorganisation[1].

Sverige är ett av få länder som vägrar ge prostituerade möjlighet att ansluta sig i fack[2], för att kämpa för sina rättigheter som yrkesgrupp. Detta motiveras med att man inte vill erkänna sexsäljande som ett legitimt yrke. Detta trots att det inte ens i Sverige är olagligt att prostituera sig.

Holland är det land som går i spetsen för sexsäljares rättigheter. Där har sexsäljare organiserat sig fackligt och de strävar efter att ge sexsäljare samma rättigheter som alla andra yrkesgrupper. I sverige svarar man ist med:

“- Det står i alla fall ingenting om frivillig prostitution längre”, säger SKTF:s ordförande Eva Nordmark.

“- Det var det viktigaste. Något sådant finns inte i vår föreställningsvärld.”

Och det här är kärnan i Sveriges prostitutionsdebatt. Den statsfeministiska hållningen är att en kvinnas sexualitet inte tillåter att sälja sexuella tjänster. Vi på Svensk Sexualpolitik Idag menar att denna hållning förminskar kvinnans sexualitet och självständighet.

Kvinnor precis som män äger sin egen sexualitet och det borde vara upp till individen att avgöra om man vill sälja sex eller inte.

[1] - Applåder när Europafacket valde Wanja Lundby-Wedin
[2] - Sverige slipper starta fack för prostituerade

Länder med annan lagstiftning

I stora delar av Asien, delar av Australien och i stort sett hela Europa är lagstiftningen inställd på skadereduktion. Man har insett att prostitution inte kommer försvinna oavsett hur hårt man bestraffar vare sig köpare eller säljare och väljer därför att skapa förhållanden där man så gott det går kan reglera det och den sexuella frigjordhetens eventuella negativa effekter (så som ökad smittspridning). Även Finland och Norge har nu närmast förkastat den Svenska modellen till fördel för en inriktning på skadereduktion, den princip man använder också för att bekämpa drogmissbruk (utom i Sverige, där sprututbytesprogram och behandlingsplatser aldrig varit särskilt prioriterade. Jämförande resultat av t.ex. HIV-spridningen till följd av detta saknar siffror i Sverige, medan jämförelser finns för resten av europas länder).

Tyskland
Tyskland tog 2002 beslutet att gå i motsatt riktning än Sverige med sin lagstiftning och den dåvarande rödgråna regeringen beslutade att avkriminalisera prostitution. Denna lagstiftning har till skillnad från den svenska sedan dess utvärderats grundligt. [pressmeddelande]

I ovanstående utvärdering uppskattas att det finns ca. 400 000 sexarbetare i Tyskland. Drygt hälften av dessa uppskattas vara utlandsfödda, en del verksamma utan uppehållstillstånd. De arbetar på bordeller där de är delägare, på klubbar, på gatan i sk Red-Light-Districts eller som eskorter. Det finns också sk. FKK-klubbar, anläggningar med bastu, pool, biograf och barer där kunder vanligtvis spenderar en längre stund med avslappning och sex med de som arbetar där.

Det har konstaterats att i Tyskland är prostitution ett mycket blandat yrke, som i sin helhet inte kan reformeras genom lagstiftning eller beskrivas i en enda undersökning. Karakteristiskt för prostitution som fenomen är att det har existerat i lång tid i utkanten av samhället, men ändå som en accepterad del av det, trots att det inte varit lagligt.

Det konstateras i utvärderingen också att sexarbetarna själva är välinformerade om lagen och hoppas på en fortsatt förbättring av sin situation. Avdiskrimineringen, acceptansen, erkännandet av deras yrke och jämställdhet med andra yrkesområden är välkomna förändringar. De flesta har en sjukförsäkring, men det står sämre till med pensionsförsäkringar.

De positiva effekterna av lagen är mest subjektiva. Konkreta förbättringar kan inte konstateras i någon större omfattning, delvis för att myndigheterna inte administrerar lagen efter dess avsikt [1].

Rådgivningscenter är positiva till lagen, men ser också bara mycket långsamma förbättringar. Man efterlyser en lösning i lagens anda på de skattemässiga problem som finns och ett generellt bättre samarbete från myndigheternas sida.

Beträffande bekämpningen av kriminaliteten, inom prostitution, visar undersökningen att det gamla problemet med bristande vittnen kvarstår. Prostitutionslagen har ännu inte ändrat detta.
De flesta polisinstanser ser dock inte en återgång till kriminalisering av prostitution som ett meningsfullt alternativ. Man har också konstaterat att det inte finns något samband mellan människohandel och effekterna av prostitutionslagen.[2]

I Tyskland har också fackföreningen Ver.di stöttat sexarbetarnas kamp under motto: “Sexworkers Rights = Human Rights”.

Pressmeddelandet
[1] - Källa: Auswirkungen des Prostitutionsgesetzes
[2] - Källa: Vertiefung spezifischer Frages tellungen zu den Auswirkungen des Prostitutionsgesetzes: Ausstieg aus der Prostitution - Kriminalitätsbekämpfung und Prostitutionsgesetz (pdf)

Australien
Forskaren PhD Charlotte Seib gjorde en djupgående studie av 247 sexarbetare i åldrarna mellan 18 och 57 år i Queensland i Australien. Hennes studie visade att bland de prostituerade som arbetar med licens hemifrån eller på bordell är tillfredställelsen med jobbet och det allmäna psykiska välmåendet lika gott som hos någon annan yrkesgrupp. Hon fick också fram en del annan intressant statistik i sin studie.

82 % angav att ekonomi var en av anledningar till att de jobbar med sex. 52 % sa att jobbet ger bra betalt och flexibla arbetstider och 39 % uppgav att det fanns ett specifikt bakrundsmotiv så som en ny bil, ett hus eller en semester.

Det var tydligt i undersökningen att den stereotypa bilden av sexarbetare som lågutbildade och med svår social bakgrund i denna grupp inte stämde. 25% hade universitetsexamen och 63% hade haft fast anställning innan de började sitt yrke som sexarbetare.

Vad som däremot visade sig tydligt var att den gruppen prostituerade som arbetade illegalt som gatuprostituerade hade en sämre tillfredställelse och mådde psykiskt sämre. I denna grupp har många kvinnor lämnat sitt hem i tidig ålder pg av olika former av övergrepp, de var också utsatta får mer våld och risker i sitt arbete än den grupp av prostituerade som arbetade i hemmet eller på bordeller. I denna grupp var det också många som använde droger.

52 % av de gatuprostituerade kvinnorna hade varit utsatta för våldtäkter eller blivit slagna av en kund jämfört med 12 % av de som arbetade privat hemifrån och bara 3 % av kvinnorna som arbetade på bordeller hade samma erfarenheter.

Charlotte Seib uttalar också den åsikten att leagilseringen av prostitution i Australien har varit bra och effektiv får dem som arbetar på bordeller och/eller legalt hemifrån medans riskerna kvarstår för de gatuprostituerade.

För att öka denna gruppens säkerhet föreslår hon att man ska avkriminalisera gatuprostitutionen och tillåta kvinnor att erbjuda sina tjänster i vissa områden där det ska finnas tillgång till säkra arbetslokaler och att man ska ompröva lagarna som säger att kvinnorna inte får arbeta tillsammans. Diskriminering och stigmatisering är fiender till att man kan tänka klart och att sexarbetare inkluderas i samhället.

Men om lagen inte fungerar, varför vill man ha kvar den?

Detta handlar helt uppenbart inte om något annat än den feminism som menar att social ingenjörskonst och symbolik är det [enda] viktiga. Lagen är menad ha en uppfostrande effekt, men som vi visat fungerar det inte i praktiken. På denna principens altare offrar man de prostituerade som i praktiken för det sämre av lagstiftningen.

Det är samma retorik som används i USA när man vägrar dela ut kondomer till ungdomar eller undervisa dem om något annat än sexuell avhållsamhet, eftersom man menar att man annars ger efter för något som är moraliskt fel (sexuell frihet utanför äktenskapet). Att detta i praktiken innebär något av västvärldens högsta siffror för ungdomsgraviditeter och en ökad spridning av sexuellt överförbara sjukdomar ignorerar man. Inte ens Påven och katolska kyrkan håller längre kvar vid samma dogmatiska synsätt i Afrika längre, men USA värar stödja projekt i Afrika där inte avhållsamhet predikas istället för att dela ut kondomer.

Samma fatala konsekvenser får vår nuvarande lagstiftning för prostituerade. Feministerna omyndigförklarar dock kategoriskt alla uttalanden av prostituerade själva som inte fördömer prostitution som yrke och man gissar resultat av lagstiftningen till sin fördel när inget finns som stödjer dem. Och där detta inte räcker vänder man sig till skräckpropaganda om barn-sexslavhandel i hopp om att känslor ska styra istället för förnuft.

En sexsäljares egna ord

Organisering i Sverige, SANS.nu
Vi på Svensk Sexualpolitik Idag vände oss till Isabella Lund för att få en sexsäljares syn på ämnet. Isabella Lund är engagerad i frågan om sexsäljares rättigheter i Sverige.

- Vilka termer är det som du föredrar i sådana sammanhang, sexsäljare, prostituterad, hora mfl?

Sexsäljare eller sex- och erotikarbetare.

- Är prostitution något negativt?

Nej, jag kan inte se att prostitution i sig är något negativt. Det kan bli det om fel person ägnar sig åt att sälja sexuella tjänster eller om man arbetar med detta utan att ha rätt förutsättningar eller av destruktiva orsaker. Men så kan det även bli i andra yrken.

- Hur vanligt tror du det är med prostituerade som själva valt yrket?

En förkrossande majoritet väljer att sälja sexuella tjänster, som människa har du oftast olika valmöjligheter och om ingen tvingar dig att sälja sex så är det ett val du själv fattat. Alla som missbrukar eller svälter säljer inte sexuella tjänster. Försäljning av sexuella tjänster är alltid ett aktivt val och om det inte är det så handlar det om sexuell människohandel, sexualiserat våld, sexuellt utnyttjande av andra människor osv.

- Har du fått nedlåtande kommentarer pga ditt yrkesval?

Ja på Internet av okända människor men aldrig IRL.

- Är det vanligt med kunder som vill ha olika former av udda sexuella beteenden?

Nej det är mycket ovanligt, kanske 1% har udda önskemål. Men efterfrågan på dessa tjänster kan bero på hur pass tydlig man är med vad man erbjuder i sin marknadsföring.

- Vad har varit det jobbigaste med att kämpa som prostituerad?

Horstigmat, att leva dubbelliv och vara rädd att bli avslöjad. Är inte rädd för skammen jag skull ev. utsöttas för utan den som ev. kan drabba mina barn.

- Har lagstiftningen skapat problem för dig i din yrkesverksamhet? Isf hur?

Jag tröffade en tvöttökta psykopat som jag missbedömde pga sexköpslagen. Jag trodde hans noja för ev. spanande poliser var pga sexköpslagen men det handla om att han vid tidpunkten planerade ett mord som han 2 veckor efter mötet med mig begick.

- Vilken betydelse har internet haft för prostitutionsmarknaden?

Både antalet sexsäljare och kunder har ökat, det har öppnat upp en marknad på bägge sidorna av människor som aldrig annars kanske hade sålt eller köpt sexuella tjänster.

- Vilken skada tror du att myterna kring prostituerade gör mot sådana som dig som har det som ett val?

Myter och fördomarna kring alla som säljer sex förtrycker den kvinnliga sexualiteten eftersom man antar att kvinnor inte frivilligt vill arbeta med sex. Samma antaganden görs inte om våra manliga kollegor. Horstigmat drabbar alla kvinnor.

- Vilken effekt har myterna på prostituerades sexualpolitik?

Tyvärr så drivs det en politik och vi har en lagstifning idag som baseras på myter och fördomar och inte på fakta.

- Kan du presentera prostituerades samarbete i Sverige, i den mån sådant finns och vilken vikt du tror det har?

Då det kommer till vad vi gör, dvs sälja sexuella tjänster så får vi inte enligt lag samarbeta. Jag vet dock att det förekommit att vi t.ex. har varnat varandra för potentiellt farliga kunder på slutna eskortforum.

Internet har stor betydelse och många sexsäljare söker kontakt med andra via olika forum. Det är viktigt med nätverk sexsäljare emellan för att ventilera rena yrkesfrågor men även rent socialt och att man känner att man inte är ensam om sina problem.

Många är dock enormt rädda och sköter så att säga sitt ensamma, de vågar inte ta kontakt med andra. Och när det kommer till att aktivt driva frågor om våra rättigheter så blir det ännu färre pga att de som vågat har drabbats mycket hårt på det privata planet.

Det händer att ett gäng med sexsäljare ibland samlas för att träffas och bara ha kul.

- Hur ser det ut internationellt, några kontakter till Sverige?

Sexarbetar aktivister över hela världen har kontakt med aktivister här i Sverige. Vi stöttar varandra även över alla gränser och kulturer.

- Vilken betydel har internet haft för prostitutionssexualpolitiken?

Genom hemsidor, bloggar och olika organisationer så når man ut lättare med korrekt information om sexarbete. Och eftersom Internet erbjuder anonymitetsskydd i viss mån så har Internet en enorm stor betydelse för oss eftersom det är ett bra verktyg för oss att driva våra frågor genom.

- Vad ä fel/saknas i den rådande debatten? - är det något särskilt som stör dig mer än annat?

FAKTA saknas. Det är mer tro än vetande och man söker inte kunskap hos oss som säljer sexuella tjänster.

- Varför känner du att du vill engagera dig i den här frågan?

Jag har ett starkt rättvisepatos inom mig.

- Hur startade den, var det pga Petras bok eller har den pågått under en lång tid?

Debatten har pågått i vågor under lång, lång tid. Jag känner sexarbetaraktivister som var aktiva på 70 talet. Innan Petras bok nu på 2000 talet så har ju Pye Jakobson varit drivande i Sverige genom kolumner i Expressen och hennes försök att få fackliga organisationer att ansluta strippor till sig.

- Vad är det mest oärliga som finns i prostitutiontssexualpolitiken idag?

De flesta argument är oärliga. Att använda sexuell människohandel när man i praktiken skiter i dessa offer känns rätt vidrigt.

- Vad är dina förhoppningar för svensk prostitutionslagstiftning de närmsta tio åren?

De är inte så stora men jag hoppas naturligtvis på en avkriminalisering av försäljning av sexuella tjänster.

- Vad tror du om statliga bordeller?

De som vill ha sådana använder samma argument som man hade på 1800 talet. Man tror att sexsäljare måste kontrolleras och hälsoinspekteras och att staten ska övervaka! Ingen sexsäljare jag känner skulle vilja arbeta på en statlig bordell!

Bordeller i andra länder är en arbetslokal där egna företagare (sexsäljare) hyr ett rum.

Fakta: www.SANS.nu
SANS arbetar för att sexsäljare ska ha samma mänskliga rättigheter som alla andra i samhället och inte utsättas för diskriminering, förtryck eller stigmatisering. SANS motarbetar den stereotypa och fördomsfulla bild som finns kring försäljning av sexuella tjänster.
Isabellas blog - Sensuell Q Konsult, Att arbeta som eskort

Leijonhufvud fortsätter sitt korståg mot BDSM

Inledning

Efter en rättegång i Stockholm där två män friats åtalade för våldtäkt har debatten gått het i media och populistiska Madeleine Leijonhufvud har i SvD[1] tagit tillfället i akt att kritisera rättsväsendets dom i syfte (får man anta) att få annan rättspraxis kring sexualbrottsmål.

Granskning

Vi på Svensk sexualpolitik idag har läst och granskat domen närmre för att bilda oss en bättre uppfattning om vad tingsrätten egentligen säger.

Rätten konstaterar i domen att kvinnan tvingats till samlag. Detta verkar Leijonhufvud ha tolkat som att så skett utan samtycke. Det är måhända ett lätt logiskt felslut att göra, för den som inte är bekant med den sadomasochistiska läggning som kvinnan och männen delade. Vi som delar dessa vet dock att tvång inte med nödvändighet betyder att det som sker inte sker med samtycke. Detta har också rätten insett, vilket framgår av domen i de av alla inblandade erkända faktum att liknande sex med inslag av förnedring och våld föregått detta tillfälle och det med bägge de tilltalade. En av männen säger också i sitt vittnesmål att kvinnan inte använde avtalat stoppord[2].

Rätten riktar kritik mot kvinnans trovärdighet, dels då hon haft en synnerligen hög promille då den mättes två timmar efter det påstådda brottet (1,49), dels då hennes vittnesmål inte stöds av teknisk bevisning. Hon har t.ex. sagt sig gjort motstånd genom att slåss, sparkas och rivas, men ingen av männen har skador till fåljd av detta. Inte heller har kriminaltekniker funnit några lösnaglar, som hon säger sig ha tappat till följd av motståndet och lägenheten har inte städats innan den kriminaltekniska undersökningen gjordes. Hon har också påstått sig med våld fått en tvkontoll uppförd vaginalt såväl som analt, men några tekniska spår som städjer detta på tvkontrollen har inte återfunnits. Det finns med andra ord en rad omständigheter som gör det svårt att avgöra om det vid detta enskilda tillfälle rört sig om ett påtvingat våld, mot hennes vilja.

Leijonhufvud påstår i artikeln att rätten inte resonerar kring graden av våldsanvändning, men detta stämmer inte. Tingsrätten skriver:

“Samtidigt som det stora antalet skador på målsägandens kropp år anmärkningsvärt måste det också beaktas att dessa skador sedda var för sig är lindriga”

Därigenom har rätten konstaterat att det rört sig om en “ringa misshandel”, vilket faller inom ramen för vad man i juridisk mening kan samtycka till. Uppenbarligen är Leijonhufvud medveten om att de flesta som läser hennes inlägg inte kommer granska domen närmre och hoppas därigenom komma undan med sina antydanden.

Rätten bestående av två män och två kvinnor var helt eniga i domslutet. De har insett att människor kan ha olika sexuella preferenser och att man inte kan utgå ifrån någon slags högre “moralnorm” så som Leijonhufvud förespråkar, när rättvisa skall skipas. Det förnekas inte heller att kvinnan ifråga mycket väl kan ha mått dåligt efteråt och känt sig utnyttjad, men att det inte kan styrkas att så skulle framkommit under själva händelseförloppet.

I domen skriver de:

“En möjlighet som det enligt tingsrättens mening inte helt går att bortse ifrån är sålunda att målsäganden i sitt mycket berusade tillstånd inte gett uttryck för sitt i något skede uppkomna ogillande av de fortsatta aktiviteterna med våldsinslag. Att målsäganden i så fall efter det att de sexuella aktiviteterna avslutats känt sig våldtagen är inte förvånande och hon kan också först då ha kommit till klarhet med att hon blivit utnyttjad, förnedrad och sviken av sina vänner.”

Efter att nu två män friats i tingsrätten i åtal om våldtäkt, fortsätter Madeleine Leijonhufvud sin kampanj mot sadomasochister. Med radikalfeministiska antydningar så som att porrfilm leder till våldsamt sex, eller till och med våldtäkt.

I domen är frågan inte huruvida kvinnan utsatts för våld. Att så skett är helt uppenbart. Men kvinnan var med stor sannolikhet inledningsvis med på detta och rättegången handlar därför om huruvida männen kan anses ha förstått och ignorerat att kvinnan ändrade sig under aktens gång, därmed haft uppsåt och att det därmed varit fråga om en våldtäkt. Det kan inte styrkas och därmed frias männen. Vilka insikter som inte framkommit från domen, måhända givna från ovan, som Leijonhufvud besitter kan vi inte vidare spekulera i.

[1] - SVD
[2] - Stoppord, se ordlistan.

Reality check om sk “nätpedofiler”

€CPAT är i farten igen och denna gång utövar de sin emotionella terror med hjälp av MySpace’s beslut att avhysa misstänkta sexförbrytare. Emotionell terror kanske kan vid första anblicken tyckas vara hårda ord men med tanke på att varje gång €CPAT uttalar sig verkar det handla om att skrämma föräldrar och hetsa mot vad de ser som pedofiler. Detta blogginlägg kommer inte handla om MySpace utan snarare om hur media och moralistiska entreprenörer vilseleder i dessa frågor.

SVD publicerade igår, 16 maj, en artikel [1] om ämnet där Thomas Bodström uttalade sig för €CPAT’s räkning om så kallade nätpedofiler och svenska communities påstådda brister i vad de kallade för “pedofilkontroll”. Men det handlar inte om pedofili, när skall media förstå att pedofili handlar om huvudsaklig attraktion till barn som ännu inte nått puberteten?

Tydligast demonstreras absurditeten i artikeln av en hänvisning till en undersökning från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) som kom fram till (enligt Bodström) “oroväckande” statistik. 40 procent av flickorna i årskurs 9 hade någon gång under det senaste året fått sexuella förslag från en okänd vuxen på nätet [2]. Något man lätt missar, och säkerligen också pedofilhysteriska föräldrar, är att i årskurs 9 är flickorna med största sannolikhet redan 15 år gamla (de flesta var i 15-års åldern) och därmed uppnått sin sexuella självbestämmanderätt enligt svensk lag. Därtill kan man bli ännu mer tveksam till värdet av studien när vuxna definieras som personer från 18 år (men vid en genomsökning av dokumentet hittades ingen definition alls, vi kan dock utgå från att det är 18 år som menas), det behövs inte mycket till för att inse hur löjligt det blir.

Många av de här 15-åringarna har säkerligen redan 18-åriga pojkvänner och trivs mycket med uppmärksamheten med sexuella undertoner de kan få av främmande (men i en del fall kan det också kännas påfrestande, det kan med andra ord variera som allt annat i livet). Föräldrar som oroar sig borde snarare kunna slappna av och glädja sig åt att 15-åringarna kan uttrycka sin sexualitet med äldre personer på Internet, ett utforskande med minimala risker, istället för utanför Internet där säkerheten är mycket låg. Därtill kan det tilläggas att den verkliga siffran i BRÅ’s studie över andelen niondeklassare var 25% om man även inkluderade pojkarna, vilket gör att siffran inte blir lika dramatiskt. Man kan fråga sig varför endast flickor togs upp men det är ganska tydligt, äldre tiders värderingar om flickornas större sårbarhet och behovet av att skydda deras “ärbarhet”. Vad annars kan ligga bakom det?

Vad har 15-åringar som får sexuella förslag på Internet och pedofiler har med varandra att göra? Ingenting, det är rent struntprat. Pedofiler är inte fokuserade på könsmogna tonåringar (dvs 15-åringar). Men hur ser det egentligen ut i fall där vuxna träffat barn och ungdomar via Internet, och där de sedan haft sex och där polisen har intervenerat?

2004 publicerade de amerikanska forskarna Kimberly Mitchell, Janis Wolak och David Finkelhor en studie [3] med över 2500 fall av sexuell aktivitet där vuxna (99% män) som träffat barn via nätet som de sedan haft sex med (75% flickor och 25% pojkar). De studerade hur kontakten gick till, vad som ledde till att de träffades samt den påföljande sexuella aktiviteten. De kom fram till att en majoritet av de vuxna inte försökte dölja detta för ungdomarna utan det var endast 5% som försökte föreställa som någon under 17 år. I endast 5% av fallen förekom våldtäkt (i ordets egentliga innebörd och inte den svenska Riksdagens nyspråk där alla sexuella kontakter med minderåriga är våldtäkt) eller försök till våldtäkt.

Annan viktig statistik var att runt 99% av barnen var mellan 13 och 17 år gamla (76% var mellan 13 och 15 år) och de flesta sexuella kontakter återupprepades flera gånger samt att hälften av “offren” upplevde att de var förälskade i “förövaren” och att de hade ett nära band (med andra ord tydligt ömsesidiga kontakter i de flesta av fallen). Endast en enda procent av de över 2500 barnen var 12 år gamla och inga av barnen i studien var under 12 år. Vi pratar alltså inte om små barn, utan om ungdomar.

Forskningen talar sitt tydliga språk, det rör sig om ungdomar och ofta personer som i Sverige uppnått sin egna sexuella självbestämmanderätt som har sexuella kontakter med personer de träffat via Internet. Självklart finns alltid risker och även i sådana här sammanhang, men ungdomar bör helt enkelt få lära sig försiktighet utan att man klistrar på dem en sorts pedofilpanik. Det här är ingen pedofilfråga utan möjligen en hebefilfråga, om ens det.

Studiens viktigaste slutsats som också är detta inläggets avslutning:

“First, the offenders in these crimes do not appear to be pedophiles.”

Reality check, välkommen till verkligheten media, €CPAT och alla andra pedofilhysteriker. Sök upp verklig forskning istället för offerfokuserade lobbyorganisationer som är i ett stort behov av uppmärksamhet - och ekonomiska bidrag.

[1] SVD

[2] BRÅ

[3] WOLAK J, FINKELHOR D, MITCHELL K. (2004) Internet-initiated Sex Crimes against Minors: Implications for Prevention Based on Findings from a National Study. JOURNAL OF ADOLESCENT HEALTH 2004;35:424.e11 424.e20

Virtuell “pedofili” i Second Life

Nu är ECPAT på krigsstigen igen. Den här gången handlar det om fantasier. Fantasier i en virtuell värld där två vuxna människor roat sig med att gestalta sexuell aktivitet med barn. Thomas Bodström är ECPATs nya högsta höns och han vill se en hårdare lagstiftning på det här området.

- Jag hoppas att vi får en prövning också i Sverige av JK, säger han och fortsätter angående en kommande skärpning av lagstiftningen på området:

- Vi hoppas på skarpa förslag, men vi kan inte bara vänta på det, och därför planerar vi att sätta upp ett kampanjkontor i Second Life. Vi har ett antal hundra volontärer som kan hjälpa till med arbetet, säger Thomas Bodström till TT.[1]

Man kan ju förstås ha en åsikt om smakfullheten i att gestalta sexuell aktivitet mellan en vuxen och ett barn, även om det sker i en fantasivärld, precis som en del finner det smaklöst med gestaltning av massakrer och blodfrosseri i sk splatterfilmer. Frågan är dock varför detta ska vara straffbart? Ska vi börja konsekvent straffbelägga all gestaltning som är olaglig att utföra i verkligheten kan jag tycka att mord borde vara värre än sexuella övergrepp av alla de slag. Då ligger datorspel, kriminalserier och filmer risigt till. Är det en lagstiftning vi verkligen vill förespråka?

Man måste fråga sig om det alls finns någon som helst kritisk hållning till denna fårbudshets, eller ens försök till att vara konsekvent? Vi misstänker att det är som när barnpornografi förbjöds och undantogs från yttrandefriheten att debatten vänds av förbudsivrarna till att handla om att alla som inte ställer sig bakom hysterin är för pedofiler, eller rent av pedofiler själva och därmed enligt dem, är för sexuella övergrepp på barn, vilket givetvis är ett absurdt resonemang.

Barnslighet är ett sexuellt element som inte är ovanligt i vuxna människors sexliv. Det går oftast under det mer välkända namnet “age-play”. Det handlar inte i första hand om pedofili, utan om vuxna människor som gillar oskuldsfulheten, barnsligheten etc. och att spela på detta i sexuella sammanhang. Det kan handla om att prata barnsligt, att använda napp, i vissa fall blöja och dylikt. Bör detta också förbjudas och klassas som “anspelningssex”? Om ageplay sker i fantasiform så hamnar vi ju precis där vi är nu, med förbud mot virtuell gestaltning. Att detta inte alls har något med sexuella aktiviteter mellan vuxna och barn i verkligheten att göra, det bryr sig inte moralistiska entreprenörer som Thomas Bodström och övriga i ECPAT om.

I Sverige är tecknad “barnpornografi” förbjuden att sprida, även om den inte på något sätt ens med god fantasi kan ses som realistisk. Motiveringen är att det är en kränkning mot alla barn samt att den fiktiva pornografin kan vara lik något verkligt barn. Behöver vi ens utveckla hur absurt resonemanget är? Christa Stewens, socialminister i Bayern kanske sa det tydligast med orden:

“- Vi måste göra allt vi kan för se till att pedofiler inte får leva ut sina böjelser, manade igår Christa Stewens, socialminister i Bayern.”[2]

Det handlar inte om att skydda barn från sexuell aktivitet med vuxna. Den gränsen har vi för länge sedan passerat. Nu handlar det om att jaga pedofiler och se till att inte ens fantasivärldar undantas från pedofilhysterin. Vi kanske borde kasta dem alla i en sjö? De som sjunker är oskyldiga!

[1] - IDG.se
[2] - SVD.se

“Bisarrt resonemang - Att Leijonhufvud inte längre håller sig till juridiken har vi vetat länge”[1]

MORALISTISK ENTREPENÖR

Madeleine Leijonhufvud har en historia av sexnegativa uttalanden bakom sig. Hennes värnande om brottsoffer tenderar att gå bortom rimliga proportioner och principer om rättsäkerhet offras. I hennes senaste uttalande säger Leijonhufvud att hon nu anser att BDSM borde förbjudas.

Hur kan det vara relevant i domen om hon varit med på våldsamt sex med männen tidigare?

“ I praktiken är det så att den som en gång har varit med om våldsamt sex frivilligt har ett väldigt dåligt straffskydd. Det man skulle behöva överväga är om det kanske borde vara ett straffvärt beteende överhuvudtaget att bruka våld mot någon oberoende om personen är med på det eller inte.[2]

Så vem är egentligen Madeleine Leijonhufvud? Hon är en av de populister i ECPAT som gärna skulle förbjuda försäljning av allt erotiskt material om hon visste att hon skulle få gehör för det. Faktum är att hon föreslog just det, redan 1995.[3] Tillsammans med Christian Diesen och Monica Dahlström-Lannes utgör hon en av neo-puritanismens i media flitigast citerade proffstyckare med en illa dold moralistisk upprensningsagenda.

“­Det vore utmärkt med övervakningskameror. Jag tror att många kvinnor tycker att det är bra att det finns en storebror som ser oss, och därmed också skyddar oss”[4]

- Madeleine Leijonhufvud om övervakning

Madeleine Leijonhufvud är en professor i straffrätt vid Stockholms Universitet som tidigare har förespråkat förbud mot gruppsex[5], varit kritisk till att låta homosexuella prövas som adoptivföräldrar[6], kritiserat inkluderandet av homosexuella i “hets mot folkgrupp”-lagen[6b], varit kritisk till att låta homosexuella kvinnor få inseminera[7] och förespråkat diverse integritetskränkande åtgärder för att öka myndigheters kontroll över individen. Bland dem sådana åtgärder som ett obligatoriskt DNA-register av alla fast bosatta i Sverige[8], övervakningskameror på offentliga platser[9] och omvänd bevisbörda i sexualbrottsmål[10].

“-­ Men jag är inte förvånad för Madeleine Leijonhufvud och Björn Eriksson är ovanligt korkade. De är två riktiga kriminalpolitiska stolpskott.”

- Prof. Leif GW Persson om förslaget och nyttan av DNA-register.[11]

SEXKÖPSLAGEN

Men också vår katastrof till sexköpslag är något vi delvis har Madeleine Leijonhufvud att tacka för och hon har i efterhand använt just denna lag för att argumentera sitt önskade förbud av porrfilm.

“- Om man anser att det är straffbart att tjäna pengar på att någon annan har sex mot betalning skulle det också omfatta den som tjänar pengarna via porrfilm eller föreställning.”

- Madeleine Leijonhuvud om utökad kopplerilag [12]

Vad som präglar Leijonhufvuds politiska engagemang är ett känslomässigt argumenterande som friar till våra primitiva instinkter och farhågor och som går i riktning mot det samhälle vi ser i dagens USA. Hon ställer grupp mot grupp och motiverar sina frihetskränkande åtgärder med plattityder som “barnens bästa”, “kvinnor och barns utsatthet” och liknande, utan att se till hur detta drabbar individer. Utifrån detta har hon bland annat kritiserat de sexualbrottsrelaterade resningar i nio av elva fall som JK valde att granska närmre under 2006, vilket ledde till en uppmärksammad debattserie på DNs debattsidor.

“- I den debattartikel som hon skrivit tillsammans med professor Christian Diesen, skiner hennes politiska ambitioner igenom. Madeleine Leijonhufvud har bara en hållning när det gäller det nya lagstiftningsarbetet och det är att det är fel, vad än den socialdemokratiska regeringen gör. Än har det bedrivits för långsamt, Än för fort.”

- Thomas Bodström ang. den nya sexbrottslagen [13]

För sina uttalanden har hon fått ta emot en hel del svidande kritik från andra experter på juridikområdet, som JK[14], Leif GW Persson[15] och Hans-Gunnar Axberger[16].

“- Professorn i straffrätt Madeleine Leijonhufvud verkar vara den mest ivriga förespråkaren för att det inte finns några oskyldiga. Jag har numera flera gånger hört henne misslyckas med att förklara varför frikända personer inte får påstås vara oskyldiga. Vad är det hon vet om dessa människors skuld som domstolar inte kunnat övertygas om?”

- Hans-Gunnar Axberger

“- Madeleine Leijonhufvud, Christian Diesen och Inger Nyström anser att jag är olämplig som justitiekansler (DN Debatt 20/12). För att styrka vissa anklagelser åberopar de tio halvsanningar (ohederligheter eller vilseledanden) och en lögn.”

- JK Göran Lambertz

BARNPORR

Leijonhufvud var också i slutet av 90-talet en av de främst pådrivande i förbud mot innehav av barnporr, där denna exkluderades från tryckfrihetslagen, samt att källskyddet avskaffades vid inlämnande av barnporr. Två av våra grundlagar (Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen).

“- Det är inte säkert att man kommer åt överfallsvåldtäkterna genom att förändra lagen. Det handlar om män som mår dåligt. Vi lever i ett hårt, våldsamt och sexualiserat samhälle som människor har svårt att hantera.”

- Madeleine Leijonhufvud om mäns våld mot kvinnor [17]

Här bör man fråga sig vad nyttan med ett förbud av innehav eg. är. Vi förbjuder inte innehav av eller gestaltning av brott i andra fall. Det vanligaste argumentet är den radikalfeministiska synen att dessa bilders existens är en del av ett fortgående övergrepp och en kränkning mot alla barn. Ett resonemang som genast blottar sin absurda natur om man går tankeexperimentet att överföra det till att också gälla vuxenporr. Om barnporr inte handlar om yttrandefrihet utan om kränkning av barn måste ju bilder av mordoffer inte handla om yttrandefrihet utan således om mord?

“-Det är hög tid att visa politikerna att omsorgen om barnen måste sättas främst. Ett sätt att göra det är att delta i den manifestation som ECPAT Sweden anordnar i Stockholm på lördag kl 15.00 med start på Norrmalmstorg. Det hoppas jag att riktigt många människor gör, och det tänker jag göra, alldeles oberoende av vad Friggebo & Co tycker om jurister som deltar i en sådan form av “aktivistiska” meningsyttringar. Grundlagen skall skydda barnen - inte pedofilerna!”

- Leijonhufvud om grundlagen och pedofiler [18]

Att förbudet går så långt att inte ens tecknade bilder idag är tillåtna, det vittnar om att frågan inte alls eg. handlar om att skydda barn från övergrepp, utan enbart om att genom lagstiftning befästa ett djupt kollektivt hat mot pedofiler som grupp, oavsett den individuella pedofilens handlingar. Så som debatten tog vändning blev det snabbt en fråga om att stå på pedofilernas sida, inte om huruvida förbudet i sig fyllde någon egentlig funktion och hur rimligt detta förbud var. Ovanstående citat visar på den sorts populism som inte är främmande för Leijonhufvud. Grupp mot grupp.

“- Att hävda att en innehavskriminalisering av barnpornografi inte möter några yttrandefrihetsrättsliga hinder med motiveringen att barnpornografi är ett led i ett pågående sexuellt övergrepp mot barn är dessvärre att vilseleda den allmänna opinionen att tro att grundlagarna skyddar pedofiler. Hur starka känslomässiga sympatier man än kan ha för den uppfattningen så är och förblir den felaktig.”

- Gun Hellsvik(M), fd. justitieminister om Leijonhufvuds retorik [19]

ÖVERVAKNING AV DATA

Madeleine Leijonhufvud anser vidare att Internetleverantörer ska hållas ansvariga för all data som de levererar till kunden, vilket enbart kan ske om all kommunikation via Internet övervakas.

- Men när man skrev lagen trodde man aldrig att någon kunde sprida materielet utan att veta vad det innehöll. Just detta har hänt.

Telias ledning hävdar att de inte kan hålla reda på alla bilder som de sprider via sina datorer.

- En ny lagstiftning skulle kunna utkräva ansvar även om man av oaktsamhet sprider barnpornografi, säger Madeleine Leijonhufvud.[20]

FÖRBUD AV SADOMASOCHISTISKT SEX

Nu säger Leijonhufvud alltså också att även sadomasochistiskt sex borde förbjudas.[21] Det är helt i linje med hennes konservativa sexnegativa syn som i mångt och mycket bygger på föreställningen att män är sexuella rovdjur medan kvinnor och barn ständigt är offer för dessa. Att kvinnan ifråga deltar i en sexuell aktivitet som inte kan sägas tillhöra normen av egen fri vilja är sannolikt enligt Leijonhufvud ett uttryck för patriarkatets förtryck. Hon gör en särställning mellan mäns och kvinnors sexualitet och det framstår onekligen som att mäns natur enligt henne är att våldföra sig på kvinnor och att detta är ett resultat av sexuell frustration, skapat av ett sexualiserat samhälle. En ståndpunkt som bör djupt ifrågasättas.

“- Vissa personer är masochistiskt lagda, och vissa gillar gruppsex. Men vi måste utgå ifrån vad vi vet om manlig och kvinnlig sexualitet, och vilka uttryck det tar sig, säger Madeleine Leijonhufvud.”

- Madeleine Leijonhufvud om förbud av gruppsex

Vad människor företar sig sinsemellan där alla parter ger sitt samtycke har inte Madeleine Leijonhufvud med att göra. Hon menar dock att förekommer det skada så ska det förbjudas, oavsett vad inblandade parter själva anser om detta.

“- Mitt svar var att man kan inrikta sig på att kriminalisera handlingssätt som enligt medicinsk erfarenhet ger fysiska skador. Dit hör vad männen i detta fall stod åtalade för.”[22]

Även om citatet handlar om gruppsex är det inget tvivel om att även BDSM fyller kriterierna.

VILL FÖRBJUDA BDSM-PORR

Även porr med inslag av BDSM, eller som det populärt uttryckt kallas “våldsporr” är något Leijonhufvud önskar totalförbjuda. Det är redan idag förbjudet med kommersiell handel av sk våldspornografi, men innehav och spridning av det är ännu inte förbjudet. Att så är fallet menar hon är ett misstag.

“- Att sprida grov våldspornografi kan inte ha med tryckfriheten att göra. Tryckfriheten är ju till för att värna om en fri och oberoende offentlig debatt.”

- Rolf Björnsson (kd)

Det anser även professorn i straffrätt, Madeleine Leijonhufvud som redan 1995 föreslog att spridning av pornografi skulle klassas som koppleri.[23]

Moralistiska entrepenörer som Madelenie Leijonhufvud och andra i ECPAT nöjer sig inte med ett förbud. När de vunnit i en fråga går de vidare till nästa, tills allt de anser är moraliskt förkastligt är förbjudet. Rättsäkerhet och grundlag offras villigt på populismens altare. Det mönstret framgår helt tydligt när man analyserar vilka tidigare uttalanden Leijonhufvud gjort. Det är därför inte alls förvånande att hon nu kommit till BDSM-utövande och vill förbjuda detta.

Detta är varför det är så viktigt att sätta ner foten direkt. Att hålla på principer även om det inte råkar vara ens egen sexualitet som just för stunden står i fokus. Vill du ha ett samhälle som är öppet och förstående för sexuella minoriteter, eller ett där de successivt förbjuds, en efter en?

Madeleine Leijonhufvud förespråkar ett synsätt som ställer grupp mot grupp. Vi förespråkar en gemensam kamp för alla former av sexuella variationer mot vad som faktiskt är en gemensam fiende.

KÄLLOR

[1] Vårdslöst och insiktslöst om barnpornografin - Våra förslag kan bli en god förebild för andra länder, anser den politiska majoriteten i utredningen
Birgit Friggebo | Catarina Rånnung
Svenska Dagbladet 1997-04-22
Sida: 4

[2] Aftonbladet

[3] - Lag skall stoppa porrklubbar
Ledamöter av sexualbrottskommittén vill skärpa synen på privat posering
Gelotte Gert
Göteborgs-Posten 2000-03-27
Sida: 30

[4] “Vi vågar inte gå ut” - Så begränsar svenska kvinnor sig i vardagen
Jessica Ritzén
Aftonbladet, 2006-10-16
Sektion: Nyheter
Del: ab
Sida: 10

[5] Vem sade vad egentligen?
Madeleine Leijonhufvud
Svenska Dagbladet, 1997-09-18
Sida: 2

[6] Homo om Madeleines kritik

[6b] Rätt konfiskera bibeln - Riksdag. Obegripligt att följderna av lagen inte diskuteras, anser professor Madeleine Leijonhufvud.
Cecilia Ingemansson
Kristdemokraten, 2002-11-22
Sida: 6

[7] Insemination, Världen Idag

[8] Få vill låta registrera sitt DNA
Lena Halldenius | Kjell E Eriksson
Svenska Dagbladet, 2005-02-03
Sida: 68

[9] “Vi vågar inte gå ut” - Så begränsar svenska kvinnor sig i vardagen
Jessica Ritzén
Aftonbladet 2006-10-16
Sektion: Nyheter
Del: ab
Sida: 10

[10] Ett steg på vägen, men inte ända fram.
Nerikes Allehanda 2005-04-02
Sida: 8

[11] GW Persson: “DNA-registret ovanligt korkat” - Men justitieministern vill inte säga nej till förslaget
Lena Gunnars
Aftonbladet 2004-11-28
Sida: 18

[12] Öka skyddet för porrens offer” - Justitieminister Laila Freivalds vill ändra lagstiftningen men får kritik av straffrättsprofessor
TT
Borås Tidning 2000-02-16
Sida: 15

[13] Leijonhufvuds förslag är omöjliga
Thomas Bodström
Svenska Dagbladet 2004-07-10
Sida: 5

[14] DN Debatt 24/12 2006 - “Jag riskerar helt medvetet förtroendet för rättsväsendet”

[15] GW Persson: “DNA-registret ovanligt korkat” - Men justitieministern vill inte säga nej till förslaget
Lena Gunnars
Aftonbladet 2004-11-28
Sida: 18

[16] Hans-Gunnar Axberger kritiserar Leijonhufvud & Deisen
Dagens Nyheter

[17] “Vi vågar inte gå ut” - Så begränsar svenska kvinnor sig i vardagen
Jessica Ritzén
Aftonbladet 2006-10-16
Sektion: Nyheter
Del: ab
Sida: 10

[18] Ett slående exempel på kommittéväsendets förfall
Madeleine Leijonhufvud
Svenska Dagbladet 1997-04-24
Sida: 4

[19] Leijonhufvuds kampanj har försvårat debatten
Gun Hellsvik
Svenska Dagbladet 1998-02-17
Sida: 10

[20] Professor i straffrätt: Telia kan inte straffas
Fager Christofer
Aftonbladet 1997-10-02
Sida: 7

[21] Aftonbladet

[22] Vem sade vad egentligen?
Madeleine Leijonhufvud
Svenska Dagbladet 1997-09-18
Sida: 2

[23] Lag skall stoppa porrklubbar Ledamöter av sexualbrottskommittén vill skärpa synen på privat posering
Gelotte Gert
Göteborgs-Posten 2000-03-27
Sida: 30

Slutet på Alice Day, ny pedofilhemsida

Idag är det den 4 Maj, dagen då den förlängda Alice Day upphör med firandet av Alice Liddells födelsedag. Alice Day är de flickorienterade pedofilerna och hebefilernas dag (de kallar sig själva för girllovers som en gemensam beteckning) som egentligen firas den 25 April. I en del fall förekommer ett förlängt firande till den 4 Maj.

25 April är dagen då Charles Lutwidge Dodgson (Författaren till Alice i underlandet som även går under pseudonymen Lewis Carroll) träffade Alice Liddell som kom att bli en viktig inspiration för honom. Många tror att han förälskade sig i Alice Liddell och alltså var en pedofil även om en del på senare tid börjat ifrågasätta detta. Pedofilerna hur som helst hyllar kärleken som “excellent example of girllove in its purest form”.

Alice Day firas av pedofiler och hebefiler på många olika vis bland annat genom att demonstrera stolt deras läggning på olika vis. En del tänder ljus andra äter en extra god middag men oftast är det i lågmälda former det hela sker på grund av samhällets hysteriska inställning till dem.

Svensk sexualpolitik idag tar därmed tillfället i akt att idag 4 Maj presentera en ny svensk pedofilhemsida som skrivits av en bekant till oss. Vad vi vet är det den första hemsidan av sitt slag på svenska.

www.pedofil.se

Vi anser att det är en yttrandefrihetsfråga att även sådana här hemsidor får finnas och därmed hoppas vi att alla andra vänner av yttrandefriheten ställer sig bakom sidans rätt att existera oavsett vad man nu kan tycka om dess budskap.

Premiär: Helt naturligt - så gör djur

“Heterosexual behavior also occurs among sexually immature animals, between adults and juveniles, between genitically related animals, between members of different species, and sometimes even between live and dead animals - all instances in which reproduction is not optimized (if not altogheter impossible).”

/Bagemihl, B. Biological Exuberance - Animal Homosexuality and Natural Diversity. St.Martin’s Press, New York (1999) 208 - 209

Vi på Svensk sexualpolitik idag är mycket stolta att få ha en premiävisning av dokumentärfilmen ‘Helt naturligt så gör djur’.

Dokumentären behandlar djurs sexuella beteenden som riktar sig till ungar, döda eller över artgränserna. Bland annat behandlas onaturligt/naturligt som koncept och fullständigt pulvriserar påståenden som att djur inte sysslar med sexuella beteenden som riktar sig mot döda, ungar eller andra arter.

Utöver dess tunga informationsflöde är filmen även fullastad med humor som säkerligen förenklar intagandet av faktan.

Filmskaparnas målsättning har enligt dem själva varit att en gång för alla göra slut på naturlighetsargumentet och att utbilda folk som inte orkar ta till sig tyngre litteratur med en lättsam dokumentär.

Bakom filmen ligger ett mycket gediget arbete och snudd på hundratals timmar av faktasamlande och samlande av bilder samt filmklipp kring djurs parafiliska sexuella beteenden. Referenslistan är minst sagt gedigen!

De (Johanna och Johan) har bett oss stå för e-postadress i filmen och vi kommer därmed vidarebefodra alla brev som skickas till dem på adressen

Men nog med prat, här är filmen!

Radarparet bakom filmen vill även meddela att i framtiden är en engelsk version att vänta och eventuellt en del andra roliga filmprojekt som gör sexualfrågor kring pedofili, nekrofili och zoofili roligare och/eller enklare att ta till sig.Tyvärr komprimerar youtube lite för mycket vilket gjort delar av texten i filmen svårläst (även i helskärmsläge). Men filmen i högupplöst original finns att ladda ned här:

http://thepiratebay.org/tor/3681552

Som avslutning vill vi bjuda på ett citat som förekommer i filmen:

“In short, the only unnatural thing is one that does not exist, and the only unnatural act is one that cannot be performed. Obviously, it is only this latter, scientific approach that uses the words “natural” and “unnatural” as purely descriptive terms. However, it is equally obvious that, as such, they are practically meaningless. Scientists therefore do not use such terms, but relegate them to the sphere of morals. As this brief summary indicates, the term “unnatural” is a value judgment, not a statement of any fact or actually existing condition, However, since this value judgment appears, as it were, under a false label, disguised as an objective truth, it can easily lead to confusion and is, therefore, unsuitable for any rational discussion.” -Erwin Haeberle